Idag var det dags för det första loppet på höstschemat: 10 k. För er som inte hängt med från början har jag skrivit in några lopp som arrangeras i höst runtom i Sverige och världen. Istället för att åka land och rike runt springer jag loppen på hemmaplan istället och gör dem till mina egna. Jag gör det för att jag vill utmana mig själv lite. Och det är riktigt roligt att det är fler som hängt på min utmaning!

Ikväll springs Midnattsloppet i Göteborg, men själv har jag redan gått i mål. Midnattsloppet är 10 km långt och det är en jäkla distans att springa. Den är för kort för att springas på låg puls, men för lång för att det inte ska kännas jävligt. 5 km är lättare. 5 km är en kort pina. 10 km är en väldigt lång pina. Men känslan efteråt är dubbelt så mäktig och det får man se till att ha på näthinnan när man väl springer. Det är svårt. Väldigt svårt.

Coola K agerade farthållare när vi sprang runt Kungsholmen inklusive några varv i Rålis. Jag bad henne ställa in klockan på 5.40-tempo ungefär. I början gick det alldeles för fort och i slutet alldeles för långsamt, men känslan i kroppen var ungefär lika alla kilometrarna igenom. Jobbig! Till på köpet snurrade det bara omkring en massa negativa tankar i huvudet. Om hur långt det var. Och hur jobbigt det var. Jag försökte förgäves klamra mig fast vid någonting positivt men de positiva tankarna var hala och svårgreppade. Jag tänkte att när jag kommit till 5 k så var det bara hälften kvar, det var det mest positiva jag kunde komma på.

I slutet var jag trött men vi lyckades ändå springa sista kilometern en halvminut snabbare än de föregående. Känslan när jag gått i mål var underbar. Den vill jag uppleva många gånger till så det är bra att vi har många lopp på schemat i höst.

10k-loppet är dessutom precis vad jag behöver. Jag har sprungit alldeles för mycket 6k eller 20k den senaste tiden. 10k utanför ”comfort zone” borde dessutom ge en rejäl boost för fettförbränningen. Så trötthet – vik hädan! Snart gör vi det igen?

Mjölk ger starka ben…

Andra bloggare som också utmanat sig på 10 k idag:

Karin-minblogg

Sorgsen

Carolina

Ullis

Har du också sprungit din egen version av Midnattsloppet i Göteborg idag? Kommentera så lägger jag upp din blogg!

När jag är i Stockholm brukar jag bo hos mina föräldrar. Min oas på söder har jag hyrt ut. Det vore både supermysigt och väldigt skönt att ha en liten etta att åka upp till nu och då men det är en onödig utgift. Som att köpa en ny racer i budgetmodell varje månad ungefär. Eller ett par skidor.

Hela familjen lyckades samlas till middag – baconlindad kyckling, sallad, smarrig röra på fetaost och turkisk yoghurt, ost och några glas vin. Under middagen kläckte min brorsa ur sig att han tyckte att vi skulle gå ut och springa sedan. Eftersom det bara handlade om 5 km tog jag en kycklingbit till. Och ett andra glas vin.

Vi begav oss ut runt 22-draget. Då låg gatorna tomma förutom några 15-åringar på moppe. Det gick ganska bra att springa i början men snart började kycklingen flyga runt i magen. Den landade i halsen och där stannade den kvar hela rundan igenom. Mysigt.

Brorsan sprang med hörlurar och gjorde som Grabben brukar göra: trummade i luften. Nu och då ökade han farten och jag gissade att det var då det kom en bra låt. I efterhand visade det sig att småintervallerna var planerade. Men det hade han glömt att berätta för mig…

Vilken bra respons jag fick från er när jag skrev om min idé! Följande lopp är bokade i kalendern:

22 aug: 10 km (Midnattsloppet i Göteborg).

27 aug: 5 km (Blodomloppet i Örebro).

29 aug: 10 km (lopp i Trelleborg som Grabben ska möta sin utmanare på)

12 sep: 21 km (Stockholm halvmarathon)

14 sep: 15 km (Hamburg airport race)

27 sep: 30 km (Lidingö) – jobbet kanske kommer i vägen här, får bli 10 km kanske…

24 okt: 50 km terräng (Markusloppet)

1 nov: marathon (New York).

Är det fler än jag som antar utmaningen?

Bild på mig och Coola K från GöteborgsVarvet 2008