Klockan är precis midnatt och jag och Grabben har sprungit 4 km hem till söder. Från Östermalm. Helt skilda världar. På Östermalm är det tyst och prydligt, lugnt och behagligt. På Söder är det stökigt och skitigt. Trottoarerna är fläckiga och vägarbetena tar aldrig slut. Bilarna kör lite mer ovårdat och det är liksom ingen ordning. Ändå är det här jag har min älskade lägenhet, som också den nu ska säljas. Jag ska bara bo i den lite först, precis som jag gjorde förut. För några år sedan.

Det som är lite bättre med Söder jämfört med Östermalm är löprundorna. PÃ¥ Östermalm är det ett evigt harvande runt DjurgÃ¥rden. Jättefint, javisst. Men pÃ¥ Söder är det annat. Här springer man runt Årstaviken, runt LÃ¥ngholmen, runt Riddarfjärden, runt Essingeöarna – ja runt vad som helst.

PÃ¥ kvällens sena runda mötte vi nÃ¥gra andra löpare – precis som vi mötte gitarrspelande snälla ungdomgsgäng, utländska turister som fotograferade den svenska sommarnatten, underliga par som liksom hukade sig över varandra och verkade hur ledsna som helst, människor som drack öl pÃ¥ uteserveringar – och sÃ¥ nÃ¥gra ofarliga fyllon i tvÃ¥manstält. Det har sin charm det med – trots att det är pÃ¥ Söder.

Halsen var bra nog för att äntligen, äntligen testspringa mina ”barfotskor” frÃ¥n Merrell imorse. Jag fick dem frÃ¥n Merrell för rätt länge sedan, men använt dem mest för att gÃ¥ i för att verkligen skynda lÃ¥ngsamt. Men imorse tassade jag och löparhunden iväg pÃ¥ Prins Bertils stig och ömsom sprang ömsom gick. Kroppen är egentligen inte tillräckligt löparfrisk för nÃ¥gra vidare äventyr sÃ¥ vi tog det i smÃ¥ doser.

Hade jag gått direkt från mina Saucony Triumph till Merrellskorna hade nog fötter och ben fått sig en chock, men eftersom jag är så van att springa i mina Nike Free och liknande skor så kändes känslan i barfotaskorna hemvan och skön. Terrängen på Prins Bertil är snäll och barrig och jag skulle kunna tänka mig en 3-kilometrare där inom en mycket snar framtid för att känna på skorna mer i sin helhet.

Du som har en iPhone och är nyfiken på barfotalöpning kan hämta hem Merrells barfotaapp (med en barefoot challenge) där det finns tips och träningsprogram för barfotalöpning. En massa info (även om appen) finns också på deras hemsida.

Nakenlöparen Ann-Sofie bjöd in till mjölksyrefredag och jag var inte sen att nappa på förslaget. Stockholm laddade med regn inför vår backträning uppför Hammarbybacken och det passade fint. Själv laddade jag med den dagliga dosen stress – det är ungefär så veckan har sett ut. Stress över småsaker på jobbet jag inte hann med förrän i sista sekund (jag ogillar starkt att vara ute i sista sekund) och stress över att inte hitta vettig parkering i stan. Saker och ting löste sig till slut (de har en tendens till att alltid göra det, vilket är skönt) och jag hann med både jobbgrejer och undvek parkeringsbot på 900 spänn. Tjänade pengar, right!?

Både jag och Ann-Sofies gäng innehållandes Magnus och Jonas fastnade i fredagsköer på vägen ut till Hammarbybacken (fredagsköerna tillbaka till stan var dock snäppet värre) och vi kom båda lika sent. Inte för att det gjorde något, backen låg där den låg och flyttar inte direkt på sig. Däremot är den brant vilket för min del är rätt springovänligt. Pulsen kutade iväg snabbt bara av att gå uppför och jag fegade nog en del på löpningen. Jag var mycket trött då och där, men det försvann sedan när vi vilade. Någon gång vore det fint att kunna ta ut sig på riktigt så att det känns flera timmar efteråt. Kan du ordna det Magnus?

Det blev 2 hela vändor uppför – och 3 halva (jag skippade den värsta stigningen i början) medan resten av det mycket vältränade gänget gjorde 5 och 6 vändor hela vägen, dessutom mycket mer löpandes än mig.

Nästa backpass ska jag ta i spåret på Lilljansskogen. Det finns en rätt fin backe där med. Alldeles rak och väldigt, väldigt jobbig. Fast jag tackar inte nej till ännu ett Hammarbybackspass i och för sig. Det spelar inte så stor roll varifrån pulstoppen kommer antar jag – även om det roligare att toppa den löpandes. Å andra sidan är Hammarbybacken rätt mycket roligare än vilken backe som helst i Lilljansskogen.