Vad har vårluften pepprats med den här veckan? Grabben är trött. Jag är trött (och sov en timma i eftermiddags). KarinTri är trött. Vi träffades precis när solen gick ner över Stockholm och joggade över Västerbron med en Riddarfjärden som spegel under oss. Himlen var rosa vilket matchade Karins kläder fint. Själv var jag röd – med lite småtrötta Adidas Marathon10 på fötterna.

Karin åker på cykelläger till Mallis i 3 veckor alldeles snart och kommer hem lagom tills dess att jag åker till USA. Jag räknar ner dagarna och ser fram emot påfyllnad på skohyllan från såväl Nike som Adidas. De som redan står på listan är de här, de här och de här. Det är smart att shoppa på nätet och att få det skickat till adress i USA – allting finns inte i butik, inte ens i NYC. Skor från Adidas ska jag spana in på deras sida – jag vill verkligen ha nya Marathon 10 men vill även testa Adios som jag aldrig sprungit i innan.

Årsgamla Maraton 10 – älskade och välanvända!

Jag vet inte vad som hänt men någon löparform är jag då rakt inte i. Både tempo och känsla var mycket bättre i vintras. Jag hoppas att det är en tillfällig svacka för när känslan är seg när fötterna springer i ultratempo så kommer ingenting gratis. Knappt ens löparglädjen. Fast – nya kläder hjälper förstås. Igår kväll packade vi upp vår- och sommarkollektionen från Craft (en samarbetspartner sedan länge) och det gjorde mig lite springsugen, tillsammans med det faktum att jag såg min Nike GPS-klocka ligga i en träningsväska jag inte använt på länge. Så nu jävlar ska farten jag tappat bort letas upp igen!

Morgonens löparrunda sprangs runt Lilla Essingen och det märktes att vi redan blivit bortskämda med vädret. Det var disigt och lite kyligt. Var tog solen vägen?

Jacka på bilden ovan: Craft PR Jacket – en favorit i galet snygg färg!

En ny morgonjogg – en ny morgonjoggsdejt. Imorse träffade jag Vilma vid ett rödljus och vi gjorde gemensam sak runt Riddarfjärden. Hon trippade fram på lätta fötter medan mina sa klapperi-klapp. Jag hade noll koll på vare sig fötter eller ben och mina lårmuskler protesterade hejvilt från utfallssteg över bräda i förrgår(!). Herregud, säger jag bara.

Det var fint ute. Med vårvärmen vaknar hela stan lite tidigare. Det är stor skillnad på pulsen kl 06.30 nu jämfört med några veckor sedan. Då stod det knappast en man och räckte ut tungan till förbipasserande pendeltåg. Då var det knappast lika mycket trafik. Då mötte jag knappast en dam i permobil på morgontur redan före 6.