Sofy gör det. Carina också. Tränar P90X alltså. Minns ni Insanity-hajpen som rådde strax efter nyår? P90X är lite same same. Man bestämmer sig för att träna riktigt hårt och äta riktigt bra under ett gäng veckor (90 dagar) – och till sin hjälp har man en amerikansk biffig kille som agerar tränare på sin egen dator- eller tv-skärm. Träningen verkar minst sagt intensiv och är varierad. Klart man blir sugen!

Efter en dag på en regnig julmarknad på Wapnö och sedan veckohandling på ICA Maxi skickade jag iväg Grabben till löpbandet på gymmet medan jag släckte ner här hemma och tände stora kandelabern i fönstret. Yogamattan rullades ut och så satte jag på datorn. Jag såg fram emot 60 minuter stretch med instruktören Tony Horton!

Vi började med yoga. För första gången någonsin kändes solhälsningarna riktigt bra att göra. Och hunden var nästan skön. Nästan! Efter 10 minuters solhälsningar började själva stretchen: från handleder till baksida lår. Efter 30 minuter kom Grabben tillbaka från gymmet och envisades med att se på Bonde söker fru så då fick jag köra vidare mitt stretchprogram utan ljud. På slutet la jag till lite extra stretchövningar för höfter, baksida lår och rumpa – och sedan stod jag i hunden lite till. Bäst att passa på när den känns bra…

Nu fortsätter kvällen med julmust och söndagsmys. Det går dåligt med julförberedelserna. Vi köpte kvalitetsdrickchoklad från marknaden på Wapnö men det var allt. Jag har aldrig varit bra på att shoppa på marknader. Det som finns där är inte ”must haves”, det är ”nice to haves”. ”Nice to haves” ger mig dåligt shoppingsamvete. Och paraplyerna under eftermiddagen gav inte mycket julkänsla direkt. Men när det började skymma var det annorlunda – då var det faktiskt riktigt mysigt med tända ljus och julgranar. Nästa söndag är det 1:a advent!

Jag använde lunchtimmen till att åka till DHL och fylla bilen med 2 stora kartonger. I en av de stora kartongerna låg ett litet paket med hörlurar – och väldigt mycket bubbelplast. Innehåller i den andra ska ni få se senare.

Eftersom DHL ligger rätt nära Östra Stranden så tog jag en avstickare dit för att få till en halvtimmes expressträning. Turisterna har för länge sedan lämnat stranden, pizzerian, minigolfbanorna och de små stugorna men vågorna från havet rullar på som om ingenting har hänt. Lugnet är påtagligt och naturens närvaro enorm. Jag gillar det allra bäst i kombination med en grådisig höstdag och den här fredagen bjuder på grådis fullt ut.

Jag powerwalkade en kvart åt ena hållet, gjorde knäböj och utfallssteg och gick tillbaka igen. Med lungor fyllda av frisk luft och hjärtat fullt av rogivande havsbrus.

Jag gick 6.5 höstvackra kilometrar på lunchen med mina bungypump-stavar. Ni vet, de där som tränar armar och axlar lite särskilt eftersom de har fjädring. Höstlöven singlade ner runt omkring mig och hela rundan jag gick badade i härliga höstfärger.

Jag hade P1 i lurarna och lyssnade till hur en njurtransplantation går till. Kände mig lite smått illamåendes när reportern förklarade hur ingreppet gick till men hey, slutet gott allting gott.

Min runda slutade i och för sig med blodiga skor. Hade mina vita Karhu forward ride på mig och är det inte konstigt men ibland får man skoskav och ibland inte, trots att man inte gör något annorlunda än man brukar. Jag har gått med samma skor och samma strumpor och samma nagellängd förut – ändå så skar nageln in i tån och orsakade sveda och blodbad idag. Mycket märkligt.