Medan andra åt sen söndagsfrukost angjorde jag Halmstad Central. Den lilla stationsbyggnaden heter stolt så. Resan ner kunde gått i stora deppens tecken men jag såg på otaliga avsnitt av Mad Men och tittade aldrig ut genom fönstret. Det var först när vi bytte tåg som jag märkte hur grått allt var. Det regnade. I Halmstad låg det isrinkar på åkrarna och gatorna var en blandad sörja av is och vatten. Det mesta skiftade i grått. Jippikayey.

Jag brukar svära mig tokig över gråskitvårväder men idag orkade jag inte med det. Jag hade viktigare känslor att fylla kroppen med. Den där känslan av ledighet till exempel. Av att vara en lattemamma utan barn att ta hand om. Av att vara arbetssökande utan jobb jag måste söka. En konstig känsla jag aldrig riktigt stött på förut – så nu påminner jag mig om den hela tiden. Men jag slår vad om att jag tröttnar inom kort.

Morgondagens aktivitetskalender består av superlång PW, lite yoga, lite TRX, lite Zumba och lite spinning. Vad mer ska man hitta på när man är ledig?

Jag toklängtar till nästa vecka så mycket att jag nästan spricker. Kommande veckoslut innebär slutet på en era och veckorna efter innebär skönt mellanspel på hemmaplan och en härlig tid av att bara vara. Eftersom det är omöjligt att sitta på sofflocket kommer det att bli ett big happy training camp!

Igår såg jag Halmstadgymmets nya vårschema och det ska bli kul att testa TRX i gruppträningsform. Jag var lite kritisk inför Form Friskvårds förra schema för jag tyckte det var lite tråkigt men nu finns både TRX och funktionell cirkel och en massa annat kul. Bra gjort!

Nästa vecka är fullspäckad med träning. Varierad träning! Men det är väl så det ska vara på ett training camp! Jag ska dessutom börja återuppta långlöpningen så smått. Jag har precis anmält mig till ett ultraäventyr i Skåne som är helt i min smak. Långlöpning kombinerat med flerrätters middagar i härliga människors sällskap. Men nu gäller det att skynda långsamt – så ikväll grundar jag med ytterligare yogatimmar som stärker kroppen inifrån.

Från och med nu blir det bara ljusare. Härligt! Och äntligen får jag gå och lägga mig. Det blev inte så mycket joggat av vid midnatt för det var grymt kallt ute. -25 stod mätaren på när jag åkte förbi Ljungby tidigare ikväll men här i Halmstad är det bara runt -18. Passande väder för pälsmössa och skidjacka – så löparstassen fick se sig brädad. Vi tog ett långt varv på stan och gick så det knarrade i snön. När klockan slog 00.38 hände det inte särskilt mycket alls. Men det var ändå det magiska klockslaget. Over and out!

PS. Man kan fortfarande inte kommentera – meddelar när det går. Jag saknar er!