Platåleden är en av de mest uppskattade vandringslederna i Ottsjö; den är väl rustad med spång på många ställen där det är blött. Dessutom är den jättetydligt skyltad vilket uppskattas eftersom olika stigar ofta korsar varandra.

Den 7 km långa leden innehåller både stig i skog och myrmark på kalfjäll. Jag sprang den i motsols riktning eftersom jag vill ha spängerna i uppförsbacke och springa på bred stig (nåja, gyttjebad) nedför.

Jag visste att det skulle regna men hade väl inte direkt räknat med +3 grader i byn. På fjället var regndropparna hårda och vinden frän men jag njöt i fulla drag av den extrema närvaron – förutom en liten oro över hur min telefon i fickan skulle hantera väderleken. Alla kläder var nämligen dyngsura när jag kom till bilen.

Minst blött var konstigt nog mitt yttersta lager – den här tunna jackan från Craft som är fullkomligt magisk med vind- och vattenavvisande egenskaper. Under jackan hade jag ett knallrosa Extreme Concept piece och nedtill ett par trekvartstights, men som räddades av kompressionscalves från GoCoCo.

När vi kom hem blev det långdusch, brasa i kaminen, te och en och annan klassisk onyttighet. Ute är det gråare än gråast.

Den bästa stranden i Ottsjö ligger inte alls i Ottsjö. Den ligger på andra sidan Ottsjön. Men man kan lika gärna parkera i Ottsjö och gå över sjön till sandstränderna; mitt på sjön finns nämligen ett ridvad. Just den här grejen står på min önskelista när det blir sommar; vattnet är just nu för kallt för annat än hundbad.

Jag tog med mig Pernilla och så åkte vi med kaffetermos och vattenmelon till Ottsjöns sandstrand. Precis där Vålådalsvägen går över en bro kan man parkera och gå en kort bit till stranden. Här finns grillplats och bänkar och allt hade varit frid och fröjd om det nu inte var så att jag glömt muggarna till termosen!

Solen sken och kvällen var ljum med undantag för fjällbrisen. På fjälltopparna ligger ännu snön och i Åre är det många som fortfarande åker baksidan. Ni som ska göra topptur på Workout Åre i helgen kommer få pulsa i mer snö än vanligt känns det som. Himla vackert är det i alla fall!

Jag träffade Therese på Yoga Stories ikväll för ett kort pt-pass. Hon kändes som rätt person att gå vidare med här i Åre efter att jag träffade den här magiska mannen på UCSP i Stockholm som helade min rygg och ledde mig in på rätt spår.

Tyvärr blev han sjukskriven precis efter mitt andra besök hos honom vilket gjorde att jag inte riktigt visste var jag skulle ta vägen med mina insikter – för alla jag träffar tycks vilja ställa egna diagnoser men jag har redan lagt pusslet.

Så snart min rygg är bra på riktigt, och mina ryggmuskler är glada och nöjda, så ska jag gå på yoga med Therese. Hon är en himla härlig tjej som kör Johanna Anderssons koncept ”global yoga” som jag tycker väldigt mycket om (i alla fall efter passen).

Therese sa så kloka saker; om hur det går motorvägar till de stora musklerna med fri framkomlighet för nerverna – men att jag har små igenväxta stigar till de små musklerna, och att vi måste trampa upp dem. Just det här med att min hjärna inte kopplar rätt med musklerna är precis vad jag försökt förklara både för mig själv och andra, men hon sa det så himla bra!

Om du är i Åre så kolla upp när du kan yoga med Therese (hon kör även SUP yoga). Och om du vill åka på yogahelg så ska du kolla in det här!

Therese är förresten himla härlig att följa på instagram. Hon bjuder på skidyoga och kul hyperlapsefilmer; sök på @yoga_stories!

Bild lånad från Yogastories.se!