Jag knackar på dörren till den stora vintersportmånaden. I min värld är det så: februari kommer med skidåkning, apelsiner, solljus, sportlov och allt som är härligt. Förra året höll jag som bäst på att förbereda mig inför Tjejvasan – i år har jag inte ens stått på mina längdskidor ännu.

I januari gjorde jag annat. Jag gick snöskor i magiskt väder. Jag åkte skoter i Åre. Jag gjorde upp eld. Och framförallt tog jag det rätt så lugnt eftersom jag rehabiliterade kroppen lite, vilket i och för sig gjorde jätteont. Jag åkte lite skidor, men inte jättemycket – men den här filmen lade jag upp för ett tag sedan och den får sammanfatta min januari. Det har varit många vackra soluppgångar!

Och nu är det februari och jag tänkte mig turskidåkning i Storulvån, kvällsskidåkning i Duved, skejtskidåkning med efterföljande bastu, träningsvärk från gymmet och nästa gång jag är i Hälsingland ska jag vintercykla!

Jag har aldrig drömt om ett eget kontor, jag tycker för mycket om konceptet coffice – att jobba på café – för att vilja ha ett eget space att alltid gå till. Jag tycker om att se och höra människor som kommer och går, att inspireras av den miljö jag har runt omkring mig – och jobbar alltid effektivt när jag jobbar på café.

I Stockholm är coffice ett begrepp många frilansare känner till. I Åre, not so much. När jag flyttade hit för några år sedan var det inte så många caféer som hade wifi, men nu verkar fler ha fattat grejen – och att man dessutom kan tjäna pengar på att ha gäster som hänger och jobbar, har möten – och fikar massor.

För jag tycker verkligen att man ska göra rätt för sin tillfälliga kontorsplats när man jobbar på café. Det är inte läge att snåla på tillbehören; därför är det inte jättebilligt med begreppet coffice. Men nästan alltid värt!

Här hänger jag helst i Åre – mina bästa tips på coffice – alltså café med gratis wifi:

Espresso House

Bra för att det finns massor av eluttag.

Mindre bra för att det riskerar att bli stimmigt.

Tips: jobba här före kl 14 – sedan blir ljudvolymen för hög.

Åre Bageri

Bra för att det finns en del skrymslen och vrår.

Mindre bra för att det ibland är lite för mycket folk under högsäsongsveckorna.

Tips: ta lång frukost här – jag tycker att frukostbuffén från kl 07.30 är prisvärd.

Hotell Fjällgården

Bra för att detta andas svenska fjäll på riktigt.

Mindre bra under after ski-timmarna.

Tips: hit kan du ta med din hund och jobba!

Bageri Grädda

Bra för att det sällan är trångt.

Mindre bra för att det är lite obekvämt att hänga här länge.

Tips: ta en solig after work på den stora terassen utanför.

Holiday Club

Bra för att nya restaurang Grow levererar både bra mat och bra kaffe och många sittplatser.

Mindre bra för att det inte finns eluttag överallt.

Tips: sitt vid det stora bordet till höger i entrén – under bordet finns massor av eluttag!

Copperhill

Bra för att det känns lyxigt.

Mindre bra för att det ligger 20 minuters bilresa från byn.

Tips: gör en heldag av ditt häng; kör frukost, lunch och lite SPA däremellan!

Åre har bjudit på gråväder ända sedan bloggarna åkte härifrån i någon form av protest mot att vi var tvungen att avsluta det som var så roligt. Jag och Katrin hade planer på en tur till Suljätten på skidor idag men vi valde att stanna halvvägs, vid Lillvallen, och gick dit till fots istället. Suljätten är ett av mina absolut bästa vandringsleder på sommaren – som dessutom är fin att springa – men jag har ännu inte kommit dit vintertid trots två försök. Såhär vacker är utsikten från toppen!

Suljätten är en bergstopp på 845 meter över havet och höjer sig i en annorlunda form ovan trädtopparna. Du hittar hit genom att köra mot Kall och förbi Konäs på väg 336. Sveriges vackraste baksida brukar man säga om de här bygderna eftersom man ser baksidan av Åreskutan. Här är fantastiskt fint att cykla landsväg på sommaren – och du kan också rida Haflinger i Krok.

Jag och Katrin parkerade längs vägen vid skylten som visar upp mot Suljätten och Lillvallen. Vi gick i snö med spår från älg och annat småvilt och efter en kilometer eller två kom vi till Lillvallen som är en gammal fäbodvall.

Vi hade med ved i ryggsäckarna och gjorde upp en eld som tog sig fint även om den var svårflirtad. Kommer ni ihåg när jag skrev detta inlägg om eld? Jag har fått så mycket mer eld i mitt liv så ni anar inte – intentioner är bra grejer alltså!

Katrin är den mest fenomenala utomhuskocken jag känner till. Som den här gången i sensomras när vi åt wraps på Åreskutan! Hon bjuder alltid på spännande smaker och idag stekte hon på halloumi från Skärvången på sitt Trangiakök – och kokade couscous och svängde ihop en god sås med salami och grönsaker. Avslutningsvis drack vi varm choklad medan mörkret sänkte sig över oss.