Middagen igår kväll: entrecote med frästa sockerärtor och sparris, serverad med stomp på sötpotatis och jordärtskocka och Jessicas enklaste sås som jag ändå inte minns receptet på. Gott var bara förnamnet! Inte ens en kilometer härifrån sitter den här tjejen med familj och vänfamilj – det betyder två toddlers och en skidweekend som är anpassad för allt vad det innebär. Jag log lite för mig själv när jag läste vad de åt till middag. Och så log jag lite igen när jag tänkte på kompisen Johanna med tjejgänget som jag träffade i trappan vid ICA Åre. De hade nästan partyhattarna på fastän de kom direkt från tåget. De befinner sig också på krypavstånd från mig, lustigt nog. Och äter förmodligen en helt annan middag. Allt är liksom så lika, men ändå olika. Vi är alla i Åre för att vi längtat efter säsongens första skidhelg. Och vi får den alla på vårt eget sätt.

Temperaturen ligger fortfarande typ 20 grader under nollstrecket och vi har inte tagit ett enda stavtag. Däremot har vi jobbat och passat på att bylsa på oss underställ och skidkläder för att gå en sväng inom byn. Jag köpte på mig några julklappar till Årestugan inne på inredningsbutiken Nivå, trängdes bland lampor och fina saker på Norrmalms Ljus, kikade runt på Delikatessbutiken inne på Åre brandstation och bläddrade bland galgar och klädesplagg på Hansons.

När klockan blev strax efter 14 började solen sakta krypa nedåt bakom fjälltopparna och vi klev in i ett magiskt ljus när vi tog promenadvägen över isen på Åresjön hem. Kylan låg som en dimma över byn och skapade ett sådant där magiskt barskt ljus som det blir när trötta bleka solstrålar möter riktigt många minusgrader.

Och träningen då? Nja, det har inte hänt så mycket idag. Men vi har förhoppningsvis ett par Silvalampor som är på väg norröver i detta nu – tillsammans med våra sambos. Och i morgon blir det kanske några färre kallgrader. Med betoning på några. Då hoppas jag på lite löpning och kanske, kanske några burpees. Mina träningsjulkalenderluckor har öppnats lite blandat de senaste dygnen – och som sagt, idag inte alls.

Snön ligger på Skutan och här nere i dalen har vi firat höst. Det var höstmarknad på torget och där trängdes ostar, tunnbröd, stickade vantar och massa annat. Jag gick från byn med en påse i handen men den hade mycket lite med höstmarknaden att göra. Jag har däremot spanat in nya skidor, och det har ju i alla fall med Åre att göra!

En rolig nyhet på byn är att Åre Delikatess flyttat in i gamla brandstationen och fått det större och betydligt trevligare. Här kan man sitta ner och äta en bit i en miljö som andas lite New York. Jag skulle gärna länka till deras hemsida men jag tror de behöver jobba lite på den…

På eftermiddagen åkte vi upp mot Copperhill för att gå på spa och äta mat. Jag unnade mig spa-behandlingen Zamesen i ett rum med stjärnhimmel som var byggd som en fjällkåta. En världsbra grej. Jag tror det får bli rutin på det varje gång jag är här… Det är kul att Copperhill byggt ut sitt spa men det är rätt stojigt och inte alls särskilt rofyllt att vara där. Barn är kul ibland men sällan på spa. På Niesti åt vi 3-rätters med fjällsvampsoppa, ren och fantastisk efterätt på chokladfondant och rosmaringlass. Efterätter är helt klart deras grej – lekfullt, påhittigt och kreativt.

I morgon vill jag springa igen. Jag har rejäl träningsvärk på i muskeln som går över framsidan på vaden från att ha sprungit så mycket nedför. Nedför är helt klart mer påfrestande på kroppen än träning uppför.