Middagen igÃ¥r kväll: entrecote med frästa sockerärtor och sparris, serverad med stomp pÃ¥ sötpotatis och jordärtskocka och Jessicas enklaste sÃ¥s som jag ändÃ¥ inte minns receptet pÃ¥. Gott var bara förnamnet! Inte ens en kilometer härifrÃ¥n sitter den här tjejen med familj och vänfamilj – det betyder tvÃ¥ toddlers och en skidweekend som är anpassad för allt vad det innebär. Jag log lite för mig själv när jag läste vad de Ã¥t till middag. Och sÃ¥ log jag lite igen när jag tänkte pÃ¥ kompisen Johanna med tjejgänget som jag träffade i trappan vid ICA Åre. De hade nästan partyhattarna pÃ¥ fastän de kom direkt frÃ¥n tÃ¥get. De befinner sig ocksÃ¥ pÃ¥ krypavstÃ¥nd frÃ¥n mig, lustigt nog. Och äter förmodligen en helt annan middag. Allt är liksom sÃ¥ lika, men ändÃ¥ olika. Vi är alla i Åre för att vi längtat efter säsongens första skidhelg. Och vi fÃ¥r den alla pÃ¥ vÃ¥rt eget sätt.

Temperaturen ligger fortfarande typ 20 grader under nollstrecket och vi har inte tagit ett enda stavtag. Däremot har vi jobbat och passat på att bylsa på oss underställ och skidkläder för att gå en sväng inom byn. Jag köpte på mig några julklappar till Årestugan inne på inredningsbutiken Nivå, trängdes bland lampor och fina saker på Norrmalms Ljus, kikade runt på Delikatessbutiken inne på Åre brandstation och bläddrade bland galgar och klädesplagg på Hansons.

När klockan blev strax efter 14 började solen sakta krypa nedåt bakom fjälltopparna och vi klev in i ett magiskt ljus när vi tog promenadvägen över isen på Åresjön hem. Kylan låg som en dimma över byn och skapade ett sådant där magiskt barskt ljus som det blir när trötta bleka solstrålar möter riktigt många minusgrader.

Och träningen dÃ¥? Nja, det har inte hänt sÃ¥ mycket idag. Men vi har förhoppningsvis ett par Silvalampor som är pÃ¥ väg norröver i detta nu – tillsammans med vÃ¥ra sambos. Och i morgon blir det kanske nÃ¥gra färre kallgrader. Med betoning pÃ¥ nÃ¥gra. DÃ¥ hoppas jag pÃ¥ lite löpning och kanske, kanske nÃ¥gra burpees. Mina träningsjulkalenderluckor har öppnats lite blandat de senaste dygnen – och som sagt, idag inte alls.

Snön ligger på Skutan och här nere i dalen har vi firat höst. Det var höstmarknad på torget och där trängdes ostar, tunnbröd, stickade vantar och massa annat. Jag gick från byn med en påse i handen men den hade mycket lite med höstmarknaden att göra. Jag har däremot spanat in nya skidor, och det har ju i alla fall med Åre att göra!

En rolig nyhet pÃ¥ byn är att Åre Delikatess flyttat in i gamla brandstationen och fÃ¥tt det större och betydligt trevligare. Här kan man sitta ner och äta en bit i en miljö som andas lite New York. Jag skulle gärna länka till deras hemsida men jag tror de behöver jobba lite pÃ¥ den…

PÃ¥ eftermiddagen Ã¥kte vi upp mot Copperhill för att gÃ¥ pÃ¥ spa och äta mat. Jag unnade mig spa-behandlingen Zamesen i ett rum med stjärnhimmel som var byggd som en fjällkÃ¥ta. En världsbra grej. Jag tror det fÃ¥r bli rutin pÃ¥ det varje gÃ¥ng jag är här… Det är kul att Copperhill byggt ut sitt spa men det är rätt stojigt och inte alls särskilt rofyllt att vara där. Barn är kul ibland men sällan pÃ¥ spa. PÃ¥ Niesti Ã¥t vi 3-rätters med fjällsvampsoppa, ren och fantastisk efterätt pÃ¥ chokladfondant och rosmaringlass. Efterätter är helt klart deras grej – lekfullt, pÃ¥hittigt och kreativt.

I morgon vill jag springa igen. Jag har rejäl träningsvärk på i muskeln som går över framsidan på vaden från att ha sprungit så mycket nedför. Nedför är helt klart mer påfrestande på kroppen än träning uppför.