Efter ett ultrasnabbt pass sitter jag i soffan och kollar på Berg & Meltzer. Ett kort stenkast härifrån har Jon Olson Invitationalfolket hängt hela dagen och imorgon anländer förmodligen en massa längdstjärnor för att köra Åre XC Open som går både uppför och nedför skidbackar. Själv är jag mest intresserad av att hitta en våffelstuga till helgen.

Tänk att jag bott här i mer än 4 veckor nu. Hur gick det till? Vad har jag gjort på dessa 4 veckor? Det har gått så himla snabbt. Hjälp?

Jag tänkte hoppa fram några veckor, till maj. Maj i Åre betyder många saker, varav några är Workout Åre och att skidsäsongen satt punkt. Det senare med dunder och brak eftersom det vankas en riktigt glassig retrohelg här uppe första helgen i maj – som jag ser fram emot att visa Annika när hon kommer på besök. Jag förväntar mig solsken och blå himmel så att vi kan sitta på en solig after ski och ha det så bra som man bara kan ha i fjällen när såväl väder som humör är på topp.

Från och med maj kan man också börja göra andra saker, som stand up paddling på Åresjön (på min checklist) eller beta av mil efter mil på den Pilgrimsled(!) som till och med går utanför mitt hus (från Sundsvall till Trondheim). Man kan cykla den också, så jag lär ha fullt upp i sommar eftersom några etapper på leden också är på min checklist!

När jag var och klippte mig förra veckan så pratade vi om maj. Om att det faktiskt var den bästa månaden eftersom det var lugnare i byn och man hade alla spa-ställen för sig själv. Det där har jag tagit till mig: maj ska bli stora spa-månaden! Kanske kan det till och med bli som så att maj blir min favoritmånad nummer två efter soliga vintermånaden mars?

Igår hade jag en rätt kass träningskväll. Jag hade tänkt mig backintervaller men kom hem efter uppvärmningsrundan. Jag kunde inte förmå mig att springa uppför några backar.

Idag var jag mer pepp och körde dessutom en no choice workout. Jag körde bilen till Ullåstugan halvvägs upp på berget och parkerade den där. Sedan sprang jag ner till E14, vände – och tog mig uppför. Att säga att jag sprang uppför är en överdrift. Men, jag höll koll på tiden på vägen ner och på vägen upp och trodde att det skulle vara en större diff. Det kan i och för sig bero på att jag är en långsamlöpare utför.

Jag gjorde premiär i sommartights och fick ångra det bittert. Jag har nog aldrig frusit om låren så mycket som jag gjorde idag. Bot och bättring, än är det kallt ute. På vägen hem visade termometern på -4.5 och det blåste snålt om näsan. Jag fick en fin solnedgång på vägen ner, men på vägen upp var det bara blod. svett och tårar. Minus blod och tårar.

1 pass avklarat. 29 kvar innan april är slut.