Jag har kommit på vitsen med pulsklocka!

Om en uppenbarelse i löparspåret

Sprang med pulsklocka ikväll. Sist jag gjorde det var i somras. Efter 5 kilometers joggande i lera och kvällsmörker ikväll fick jag en uppenbarelse. Jag kom på den verkliga vitsen med min pulsklocka!

Det var bara en sak som var fel med min outfit.
Töntmössan!
MissförstÃ¥ mig inte, jag älskar mössan –
men det är för fan ingen mössa man springer i!
Det var dock den enda jag hittade.

Det är där pulsklockan kommer in. Pulsklockan är till för att stilla mitt träningssamvete. Jag skiter väl i hur fort jag springer – bara jag tränar effektivt ur förbränningsynpunkt. Snabbare blir jag automatiskt. Eller sÃ¥ fÃ¥r jag fokusera pÃ¥ det senare. Men stÃ¥r det pÃ¥ pulsklockan att jag ligger över 80, 85 eller vilken % av maxpuls det än mÃ¥ vara sÃ¥ ska jag vara nöjd. Och dÃ¥ spelar det ingen roll om jag sprang i 5.20-, 6- eller 7.20-tempo.

Jag sprang och sneglade rätt så mycket på pulsklockan ikväll medan jag kämpade med leran och det kuperade spåret på Galgberget. Jag låg och harvade rätt så mycket runt 170-177 i puls och jag undrade vad det var för fel. Varför var den så låg? Det var ju ingen söndagsjogg jag var ute på. Nej mitt mål var att springa rundan med så hög konstant puls som möjligt. Jag kom upp i 183 slag som mest. Va fan, tänkte jag. Det är ju ingenting.

Det var först när jag kom hem som jag upptäckte att det nog var ganska högt ändå. 185 i puls motsvarar 95% av max. Snittet för rundan låg på 82%. Så kan det gå när man inte fattar hur man ställer om klockan till att visa % av max istället för absoluta tal. Och inte heller kan räkna.

82% av max är väl helt okej ur förbränningssynpunkt. Jag tillhör inte den kategorin människor som tycker att långa lågintensiva pass är bäst för att gå ner i vikt. Det är mest slöseri med min tid. Framförallt är det inte den typen av träning som gör mig lycklig. Eller som löser mina problem. För att få en lysande uppenbarelse krävs med högintensiv träning. Som lite löpning i lera i mörkret en lördagskväll.>

Vi har fastnat framför TV:n. Men jag har i alla fall löpartights på mig.

Shopping

Vi har shoppat hela dagen. Försökt shoppa i alla fall. Trots att Grabben inte tror det, så är jag en kass shoppare. Jag orkar inte hålla på att fynda på reor och nätbutiker med tusentals grejer ger mig beslutsångest. När jag kan välja bland för många grejer slutar det med att jag inte väljer något alls.

Jag hade en rabattcheck på sport-bh från Stadium, gick dit, men köpte två par träningsbyxor istället. Båda från Nike. Ett par långbrallor – så att jag kan ge mig ut och springa utan att behöva chocka omgivningen med trekvartsbyxor. Tyvärr är långa löpartights inte speciellt smickrande för mina ben. De är för oproportionerliga för att se bra ut i långa, tighta byxor. Skit samma – det är ju snygga ben jag jobbar för att få! Köpte också ett par kortare byxor från Nike. Svarta såklart. Vilket betyder att de ser ut som alla andra träningsbyxor i min garderob: svarta och trekvartslånga.

Långa…

…och korta.

Det andra som vi skulle shoppa men inte lyckades med var inredningsgrejer. Efter allt försökande höll jag på att stupa på Willys. Hungern kom som en brutal attack. Så vi åkte hem, fixade mellanmål (finncrisp med rökt lax) och fastnade vid ”The geek and the beauty”. Grabben älskar det av någon anledning. Jag tror han känner igen sig i the geeks…

Snart ska vi ut och springa. Jag kan inte säga att jag längtar. Soffan är alltför bekväm för att jag ska tycka att löpningen är den roligaste idén just nu. Men – jag vet vilken underbar känsla jag kommer komma hem med. Jag vet hur nöjd jag kommer vara efteråt och jag vet att lördagskvällen kommer bli långt mycket bättre med en löptur i benen. Att sitta kvar i soffan kommer inte göra mig starkare, snabbare eller snyggare!>

Och igår kväll.

Igår när jag kom hem till Halmstad, 3 timmar försenad på grund av skit-SJ, kokade jag 2 ägg. Imorse till frukost åt jag 3 ägg. Det fanns inte så mycket annat hemma. Och till lunch, efter PT-träning åt jag 2 ägg. Jag hade inte handlat något då heller. Ägg är bra. Tar bara 4 minuter – om man har en spis. Men imorgon ska jag nog äta något annat…>