Här ligger jag pÃ¥ en spikmatta mitt i natten mitt pÃ¥ Ãland. Jag väntar pÃ¥ att bli frälst. Spikmattefrälst.
Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: sararonne@gmail.com
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Här ligger jag pÃ¥ en spikmatta mitt i natten mitt pÃ¥ Ãland. Jag väntar pÃ¥ att bli frälst. Spikmattefrälst.
Jag kan bli lite trött ibland när folk vill vara som någon annan. Vad är det för vits med att dregla över någon annans liv? Lev ditt eget liv så som du vill leva det istället.
Det är (VeckoRevyn-)Ebba som fÃ¥tt igÃ¥ng mig. Hon skriver om Emma Wiklund som ”verkar ha ett lovely liv med sin Hans”//”en sÃ¥dan där avundsvärd typ som är beroende av att springa. à h det vill ju jag ocksÃ¥ bli – men det gÃ¥r ju inte.”
Jag blir alltid irriterad av ideal som finns av nÃ¥gon anledning som jag inte fattar. Varför vill folk bli nÃ¥got, eller göra nÃ¥got, som de ändÃ¥ inte gillar? Typ löpförälskad. Det kan ju verka konstigt att jag skriver en sÃ¥dan grej eftersom jag ofta hyllar löpningen som det bästa i världen – för mig. Men jag kan mycket väl förstÃ¥ att allting inte är för alla. DÃ¥ finns det hur mÃ¥nga andra aktiviteter som helst som ger samma känsla och som kanske passar bättre för nÃ¥gon annan: tennis, simning, cykling, inlines, badminton, spinning, styrketräning, squash, boxning, skidÃ¥kning, yoga…
Jag blir irriterad över grejer som man bara mÃ¥ste ha för att vara cool och avundsvärd – istället för att hitta sin egna coola grej. Eller folk som skryter av att jobba pÃ¥ vissa ställen eller känna vissa statusmänniskor. Eller leva sitt liv som om det vore perfekt enligt nÃ¥gon annan. Gör det dig lyckligare?
Jag skulle aldrig kommit på att jag var ute och terrängsprang i 4 timmar igår om inte Grabben frågade hur det kändes i kroppen. Då kom jag på det. Men faktum är att den känns som vanligt. Jag vill också ha lite träningsvärk och stelhet. Jag funderar därför på om jag ska springa någon slags back- eller trappintervaller idag. Kanske styrketräna lite på gymmet?
Ãven om kroppen är pigg är huvudet lite trött. Satt uppe halva natten och jobbade med nÃ¥gra artiklar som skulle in i morse. Jag jobbar som bäst pÃ¥ natten. Kan fokusera bättre dÃ¥. PÃ¥ dagarna är det sÃ¥ mycket annat som pockar och stör. Dessutom finns det mer tid till träning pÃ¥ dagarna om jobbet sköts efter ordinarie träningstid. Det är ett ganska bra upplägg faktiskt.
Detta inlägg får prydas med några bilder från Mölle i Skåne från i lördags. Här fanns 30-talet hotell och pensionat då det begav sig under tidigt 1900-tal. På vissa ställen känns det som om tiden stått stilla, som på Grand Hotel Mölle eller inne på Hotell Kullaberg. Räkmackan på Hotell Kullaberg var helt otrolig. Kändes som jag fick in en hel båts räkfångst på min tallrik. Perfekt LCHF-lunch med räkor, ägg (som gömde sig där under) och majonnäs. Där fanns en brödbit också men den såg jag inte mycket av. Rekommenderas!