Idag är ingen vanlig dag för idag fyller min löpcoach och vagabond till sambo år! Vi började med frukost på Copperhill och där hängde vi sedan kvar för många timmars coffice.

Här på Copperhill Mountain Lodge finns gott kaffe, bra wifi och stor lounge (på flera våningsplan) – bra ställe att jobba från.

Ikväll fortsätter vi firandet med middag på Fjällpuben. Just Fjällpuben blev svaret på en av de frågor som jag ställde till min sambo i en intervju som jag passade på att göra. Den innehåller frågor om vilken drink han oftast beställer från baren eller vanligaste misstaget som löpare gör.

Kan ni förresten gissa hur många maratonlopp han sprungit hittills?

Bästa löprundan i Stockholm?

I krokarna kring Djurgårdskanalen och runt Hundudden och Waldemarsudde.

Bästa stället i världen att springa på?

Central Park i New York – där är alltid folk som springer eller tränar och det är mitt i en häftig storstadsoas. Här blir jag alltid glad när jag springer.

Drinken du oftast beställer i baren?

Caipirinha.

Ditt bästa svar på frågan ”hur ska jag komma igång med min löpning”?

För en nybörjare så handlar det om att komma ut ofta. Att faktiskt byta om och komma ut i löparskorna hur kort runda det än blir oavsett om du går 80% och joggar 20%. Gör pass du klarar av så att du får en positiv upplevelse med dig in i duschen och känner att wow det här gick ju bra, det här kan jag göra om två dagar igen.

Stället i Stockholm där du föredrar att träffa dina löpkunder – när ni inte är ute och springer?

Frukostmöten på Mellqvists på Rörstrandsgatan. Det är ett kul ställe med kul personal och jag gillar att det är mycket folk där.

Löpskolningsövningen de flesta behöver göra mer av?

Häckhopp och hälkickar. Hälkickar är enklare att göra och är bra när man går från stillastående till riktig löpning. Häckhopp är svårare och syftar till att korta ner steget och få ner foten under kroppen. Friidrottare som Sanna Kallur ser man ofta göra den liknande övningen häckgång, eftersom de vill få ner foten i marken så snabbt som möjligt och inte spendera onödigt mycket tid i luften.

Vanligaste felet löpare gör?

Många glömmer att springa sina vanliga distanspass. Förr i tiden stack folk ut och sprang sin vanliga distansrunda – men idag har man för fullt upp med sina backintervaller, långpass, tröskelintervaller, korta intervaller, långa intervaller… många program idag är uppbyggda på enbart specialpass och inga distanspass. Många av elitlöparnas träning är uppbyggd på rena distanspass men det har vi vanliga motionärer glömt. Att springa många specialpass (relativt till distanspassen) blir kontraproduktivt och ge upphov till skador.

Många kräver personbästan av sig själv alldeles för ofta, nästan varje gång man ställer sig på startlinjen och oavsett förutsättningar. Man kräver för mycket av sig själv för ofta vilket leder  in i en negativ mental spiral. Utifrån det har jag skapat tanken om tre målsättningar: guld, silver och brons.

Löprundan du aldrig bangar för?

Om någon skulle föreslå att springa Prins Bertils stig i Halmstad så är jag med alla dagar i veckan.

Vilket lopp ser du mest fram emot i vår?

Two oceans marathon i Sydafrika som har som slogan ”the world’s most beautiful marathon”. Ett ultralopp på 56 km utanför Kapstaden som jag springer på påskafton i samband med att vi är där på semester, ett samarbete jag gör med flygbolaget KLM.

Tre tillfällen man kan träna för dig i år?

Jag är bland annat med som utbildare vid vissa löpcoachutbildningar från Urban tribes, jag är coach på running week i alperna med Alpresor den 20-27 augusti och så kommer jag vara löpcoach och föreläsare på Runners’ Convention i Göteborg i höst. Man kan också anlita mig som personlig löpcoach eller om man vill ha hjälp med sin träning online.

Tre favoriter i Åre?

Baksidan av Åreskutan för grym offpiståkning. Fjällpuben för en bra meny och en mysigt intim känsla med fjälltouch. Längdskidspåren i Björnen.

Hur känns det att bli äldre som löpare?

Just i år är det perfekt eftersom jag blir yngst i min åldersklass på tävlingar (som brukar ligga i ett spann på fem år). Det är en häftig utmaning att prestera bra tider även när man blir äldre, även om ålder inte spelar lika stor roll inom långdistanslöpning. Jag brukar säga att ”det är inte det att jag inte är tillräckligt snabb – jag är bara alldeles för ung.”

Mesta favoritskorna just nu?

Adidas Adios Boost.

Bästa passet på löpband?

Det vill jag inte avslöja; det ger jag bara till mina betalande kunder.

Dina största inspirationskällor i hälsosverige?

Anders Szalkai som löpare och kollega eftersom han både har lång erfarenhet och en sund inställning till löpning, löpträning och resultat och är duktig på att se alla oavsett kapacitet. Kostrådgivare Kristina Andersson för att hon är bra på att förmedla kunskap om kost utan pekpinnar eller att säga vad som är rätt eller fel. Hon är duktig på att dela med sig av ett nyanserat synsätt.

Löpplagget du sliter på mest just nu?

Craft Weather jacket. En grym jacka som på något konstigt sätt hjälper till att värma när jag behöver det, men som inte är för varm när den inte ska vara det. Dessutom har den en luva som faktiskt är kvar på huvudet även när jag springer.

Jag är inget fan av ordet vardag eller det som kallas för rutiner. Det handlar mest om att jag har fördomar för vad vardag och rutiner innebär. När jag tänker vardag så associerar jag det till saker som tråkigt, ospännande, instängt och lagom. Men säg hemmamys och jag tänker genast att det är skönt och härligt och avslappnat. Jag tar gärna vardag varje dag om det får vara på mitt sätt! Som den här alldeles normala vardagen en lördagskväll till exempel.

Rutiner är inte mitt bästa ord i det svenska språket. Jag får oerhörda mängder tråkkänslor eftersom det låter så styrt och inrutat. Men jag gillar att vi har våra kontinuerliga måndagsmöten på jobbet och jag gillar att jobba efter en plan. Inte för att en plan är det som styr allt som ska hända framöver utan för att en plan är en grund som finns och som ger utrymme för saker som kommer upp i sista minuten – och för spontanitet. Rutiner är väl lite så också; det effektiviserar saker så att det blir massor med tid till allt det som inte är rutin.

Det som är min vardag och mina rutiner; alltså det som är grunden i hur jag lever mitt liv och hur det styrs, finns i tre böcker. En almanacka, en skrivbok för mitt jobb här i Åre och en skrivbok för min blogg och mina frilansuppdrag i OffPist Management AB – som är namnet på det bolag som min blogg och det andra ligger i. Namnet kan vi prata om en annan gång, det handlar inte om skidåkning utan ett tankesätt.

Jag är en digital person men vägrar en digital kalender av många skäl. Dels för att det ska samsynkas på så många ställen att det är som upplagt för att bli fel – dels för att jag inte minns det jag skriver via ett tangentbord lika bra som det jag skriver för hand. Min kalender är ett bra ställe att samla en massa andra fina tankar och idéer också; och saker som relateras till varje dag. Som vilka blogginlägg jag ska skriva till exempel – min produktionsplan sträcker sig i de bästa fall ungefär två veckor framåt, och ibland har jag inplanerade inlägg väldigt långt fram i tiden.

Min kalender kommer från Smythson och är svindyr. Men; den har en låg daglig kostnad (cost per use) eftersom jag använder den varje dag. Jag har haft den i lite olika färger och för 2016 valde jag en grön kalender.

I en blå anteckningsbok skriver jag ner allt som har med min blogg att göra och de skrivuppdrag jag har för Metro. Eftersom jag gör intervjuer med välkända profiler på temat ”mitt hälsoliv” så ska en del mail och sådant koordineras. Sponsrade bloggposter och samarbeten ska utformas och skrivas in och så har jag en hel del paketeringar och samarbeten jag vill få till med specifika företag som jag gillar och som jag vill jobba med. Här har jag också koll på vad jag fakturerar varje månad så att inget glöms bort – och att jag har koll på hur det faktiskt går med min verksamhet. I boken skriver jag upp alla mina innehållsidéer i alla möjliga vinklingar; dels utifrån tid (alltså vad som är intressant kring jul eller påsk till exempel) eller utifrån ämne.

Och så min tredje anteckningsbok som är för mitt jobb här i Åre. Här skriver jag upp alla uppslagsidéer för artiklar och texter sett ur ett Åreperspektiv. Boken tar jag med ut på fältet när jag intervjuar spännande människor; oavsett om jag träffar de som bygger Igloos, de som står bakom ett nytt klädmärke inom längd, de som bygger pub i Ottsjö eller de som gör glögg på björksav.

Jag har en liten orange anteckningsbok också. Den kommer också från Smythson och ser ut såhär! Det står ”superstar” på den och här skriver jag det mesta som är träningsrelaterat; typ övningar som jag vill göra på gymmet och riktigt bra cirklar eller så. Det är ingen träningsdagbok, mer av en inspirationsbok.

Jag går en kurs i kreativ bildbehandling (med landskapsfotografen Magnus Lindbom som står bakom Creative Adventures) den här helgen. Han arrangerar en rad fotoresor, fotokurser och workshops och den här helgen är vi drygt tio personer som får lite nya insikter i Lightroom.

Lightroom är nytt för mig; jag har i alla år redigerat i Camera Raw (en del av photoshop) – och Lightroom är väldigt likt. Som Magnus sa: programmen har samma motor men olika gränssnitt. Jag kan tycka att det är mer finlir i Camera Raw – men jag kan också förstå att man tycker att Lightroom är enklare.

Det är intressant att lära sig nytt och att utvecklas. Såhär efter första dagen så har jag kanske inte lärt mig några nya knep men jag har lärt mig mer om hur vad jag gör påverkar bilden och det har varit superintressant. Sedan har jag fått ännu mer insikt i hur olika bildstilar gör att man redigerar bilderna annorlunda – och framförallt vad man väljer att plåta.

Jag är ingen landskapsfotograf och ingen porträttfotograf. Men jag gillar att stoppa människor i mina bilder som ett sätt att visa storheten i landskap och göra en berättelse av en bild. Men det beror nog på att jag har bloggtänket så påtagligt i mitt fotograferande.

Att höra andra berätta om varför de fotar och varför de väljer att göra som de gör med en bild och framförallt med efterbehandlingen är roligt. Det finns inte bara ett sätt. Det finns inget rätt och fel. Vad som är rätt är det som är rätt för dig.

Förutom att gå den här kursen så har jag hunnit med att äta frukost på Nytorget 6 på Södermalm (extremt kändistätt för den som gillar sådant) med Linda, äta lunch på Paradisets matmarknad (som öppnar nytt i city), ha ett möte med Coursio (yes, jag ska göra en kurs man kan gå via webben), dricka drinkar på Tiki bar vid St Eriksplan med Annie och Katta och käka burgare på Mellow en trappa upp.

Och ikväll träffade jag Åsa över ett glas vin och middag på Speceriet (vägg i vägg med Gastrologik på Artillerigatan). De hade en spännande meny med bland annat mjölkchokladglass med jordärtsskocka till efterrätt. Så annorlunda – och jättegott!

Imorgon blir det en till utbildningsdag med kreativt bildbehandlande – och sedan åker jag upp till detta igen: