Dagen är inte slut och det är tur för jag Ã¥t precis lunch – klockan 17.15. Jag har varit pÃ¥ sprÃ¥ng hela dagen och varken kollat av sociala mediekanaler eller jobbmail vilket betyder att jag inte har koll pÃ¥ nÃ¥gonting alls. Jag har ägnat mig Ã¥t personliga möten istället och visst, det är fint, men det är svÃ¥rt att multitaska.

Istället för att äta lunch PT-tränade jag. Tänkte att jag skulle hinna med lunchen framför datorn efteråt men tiden försvann och helt plötsligt skulle den där gigantiska presentationen vi suttit så länge med levereras till kund. Det var fix och trix med den fram tills dess att taxin stod utanför dörren.

Väl hos kund kände jag ingen hunger. Det var full fokus pÃ¥ det som skulle levereras där och dÃ¥ och det är ungefär sÃ¥ jag funkar i det mesta jag gör. FrÃ¥n mina gamla uppdrag inom PR- och eventbranschen där vi levererade under en hel helg med förberedelser inpÃ¥ natten och enstaka timmars sömn. Det var sÃ¥ jag funkade pÃ¥ mina andra jobb där jag mötte kunder hela tiden: fullt fokus pÃ¥ mötet, pÃ¥ upplevelsen och pÃ¥ kunden. Och det är sÃ¥ jag vill funka när jag hakar pÃ¥ galna grejer. Kanske var det sÃ¥ jag funkade under de 24 timmarna pÃ¥ spinningcykeln? Jag hoppas det är sÃ¥ jag kommer att funka under mina 11 mil i SkÃ¥ne. Fullt fokus pÃ¥ uppgiften sÃ¥ att man inte känner nÃ¥got annat. Det mentala är sÃ¥ otroligt viktigt. Det är huvudet mer än benen som kommer att springa. Om man är medveten om att det kommer att göra ont sÃ¥ är man förberedd – och dÃ¥ gör det mindre ont.

Istället för att cykla lite på Balance efter jobbet sitter jag här framför jobbdatorn och smälter lunchen. Sedan blir det tisdagsmingel med Asics, Stockholm Marathon och Löplabbet och efter det hoppas jag på en tidig kväll.

Topp & tights: Casall. Skor: Nike

Måndag och uppstigning 05.55. Galet trött efter för få timmars sömn men med längtan i sömndrucken blick efter en ny vecka med mycket roligt. Ute var det varmt och jag invigde mina nya knallorangea Karhu FastRide. Jag och mitt löpsällskap hade Gärdet för oss själva, men slingan längs med Djurgårdskanalen fick vi snällt dela.

Efter jobbet ska jag pÃ¥ behandlande massage för mina vader. En teori just nu är att det är vaderna som spökar för hälsenan. Jag ser inte fram emot det. Benmassage är en pina och behandlande sÃ¥dan är värre mÃ¥ngdubbelt upp. Men inget ont som inte för nÃ¥got gott med sig – bokstavligt talat.

På tisdag ska jag vila löparbenen, men kör PT-pass under dagen. Avslutar med Asics Marathon kickoff på kvällen.

På onsdag blir det morgonlöpning igen. Jag hoppas på vår och värme så att jag kan börja skala av lite kläder. Jag vill se ut som i Peakkatalogen på sidan 11 och springa med trekvarttights och mössa. Perfekt löparväder!

Torsdag innebär mer PT-träning och ett lugnt lÃ¥ngpass efter jobbet. Helst jättelÃ¥ngt för att känna lite trygghet inför 11 mil i SkÃ¥ne. Jag litar inte riktigt till alla peppande ”det kommer att gÃ¥ jättebra” som jag fÃ¥r. Det är fint sagt – men hur kan man veta det? Jag är inte orolig för att inte orka, jag är mer orolig för att fÃ¥ ont nÃ¥gonstans. Typ pÃ¥ nÃ¥got dumt ställe som nervkläm i en tÃ¥ eller sÃ¥. Det vore sÃ¥ himla onödigt och väldigt snöpligt.

PÃ¥ fredag Ã¥ker jag och Grabben till Halmstad en sväng. Jag hoppas kunna Ã¥ka nedcabbat pÃ¥ utflykter och spela Mikas ”Live today” hur högt som helst. Jag ska springa pÃ¥ stranden och andas havsluft och ha det allmänt bra.

Nu skiter jag i regnet här hemma och åker till Prag istället! Hoppas få se några löpare också… Kamera är med och sneakers har jag på mig – det är fint att resa med bara handväskan!