PÃ¥ min semesterlista stÃ¥r strandlöpning alltid högt upp. Det är en sÃ¥dan där klassisk klyshig grej, som liksom verkar sÃ¥ himla härlig och underbar i tanken – men hur är det egentligen i verkligheten?

Jo, rätt bra kan jag meddela. Det har sina svårigheter då det krävs en sandstrand som håller måttet och därför är jag mycket tacksam över att tidvis bo här i Halmstad. Här finns hur många stränder som helst värda namnet att springa på. Idag sprang vi mellan Haverdal och Vilshärad (och tillbaka) på det klassiskt barfotaglada sättet och jag avslutade givetvis med ett dopp (i kristallklart vatten med obeskrivligt perfekt sandstrand). Sedan gjorde vi inte särskilt mycket mer. Så denna dag får därmed räknas som vilodag.

Eller jo, jag glömde ju. Jag har ju gjort 100 rumplyft pÃ¥ bänk som sÃ¥ mÃ¥nga andra, men det kändes som en liten baggis. Det blir annat imorgon med 100 armhävningar. Jag har lovat Mia att göra dem pÃ¥ tÃ¥… (Update: det var visst bara 50 armhävningar imorgon… det känns helt plötsligt inte som en särskilt stor utmaning eftersom jag ställt in mig pÃ¥ 100)

Vilodag och bara en liten, liten morgonpromenad före frukost. Kvavt i luften och svettigt på överläppen. Jordgubbar, blåbär, hallon och keso i skålen och 2 ägg på tallriken. En tur till klipporna i Hovs Hallar och en tia i parkeringsavgift till okänd mottagare och en sväng med gratis parkering till Torekov. En titt i de små butikerna med söta onödigheter och en lunch på ceasarsallad med scampi med stenhårt knapriga krutonger. Och så hemfärd till balkonghäng tills klockan var över midnatt. En flaska vin med cykel på som inte alls smakade lika trevligt som etiketten såg ut och en spanjor att lita på. Prat om filosofiska frågor någon borde doktorera i och sådant där som handlar om ingenting men ändå om allt. Snart är det imorgon och en snabbdistans där min målsättning är att det ska göra ont.

Det är lite mer än 5 månader kvar till årsskiftet, men jag har redan deklarerat ett nyårslöfte. 2012 ska bli året då jag cyklar. Efter att ha sett Erika trilla djupare och djupare i cykelhålet har jag bestämt mig. Jag vill också cykla och ha roligt. Dessutom måste jag hitta på ett vettigt alternativ till löpningen. Jag kan inte komma på något bra att träna imorgon, förutom just löpning, och det har jag tränat lite för många dagar i rad för att det egentligen ska vara förnuftigt. Varierad träning är trots allt den bästa träningen. Eller om det var den som blir av, men jag är nog ett steg ovanför i den trappan.

Cykeln har jag, så den mest grundläggande förutsättningen är fixad. Nu gäller det bara att cykla lite också. Emil påminde mig om att jag inte tränar lika mycket spinning längre och visst är skillnaden markant mot för några år sedan då jag inte gjorde annat än tränade spinning. Jag hoppas kunna öva på lite cykling inför mitt nyårslöfte, och sedan när det blir kallt och ska jag bli en spinningist igen. Om några månader får ni gärna påminna mig om allt detta. Det finns en liten risk att jag glömmer.

Idag är det i allra högsta grad sommar av den allra svenskaste sorten och det är långt till höst och kyla. Jag har badat i vågor och druckit bubbelvatten på Bettans Bar medan solen sken på alla som laddade med filtar och grillning inför kvällen i sanddynorna i Tylösand.