50 träningspass är faktiskt till ända (sedan 7 november) – nu är det nyÃ¥r enligt min träningskalender. Den riktiga almanackan hÃ¥ller inte riktigt med – det är fortfarande nÃ¥gra dagar kvar…

Ett helt Ã¥r är för lÃ¥ngt för att jag ska styra upp det i detalj. 2012 ska jag samla pÃ¥ upplevelser. Överlag ska jag ocksÃ¥ cykla mer eftersom jag har nÃ¥gra cykelutmaningar att erövra – bland annat CykelVasan i augusti och kanske en HalvVätter eller nÃ¥gon annan längre utmaning pÃ¥ min racer pÃ¥ mer eller mindre egen hand. Lopp är ju e g e n t l i g e n inte min grej… Mitt tredje generella nyÃ¥rslöfte som jag smygstartat sedan i sensomras är att ha roligt pÃ¥ tisdagar. Veckans dagar är för värdefulla för att stämplas som trÃ¥kiga och slösas bort.

Jobbigare nyÃ¥rslöften än de ovan har jag inte. Däremot ska jag försöka styra upp Ã¥rets olika mÃ¥nader lite mer. Januari är först ut – en riktig mängdmÃ¥nad till träningen sett. Jag ska passa pÃ¥ att dra nytta av allas nyÃ¥rslöften som glöder och smida medan järnet är varmt. Jag vill inte riktigt räkna min träning i minuter eller sätta nÃ¥got galet tidsmÃ¥l eftersom jag tycker att det ger dÃ¥liga vibbar – men mÃ¥let är att min almanacka ska ha en hög dos träningsaktiviteter, bÃ¥de inplanerade och genomförda. Merparten ska bestÃ¥ av cykling, skidÃ¥kning, högintensiv löpning och kompletterande styrka och rörlighet.

En riktigt bra spaning inför 2012 hittar du här!

Em gör sitt nyÃ¥rslöfte lite tvärt om det här Ã¥ret: istället för att addera grejer till livet sÃ¥ släpper hon taget. Eva-Marie har ocksÃ¥ skrivit ett inlägg pÃ¥ samma tema. Det är en skön tanke som jag gärna tar efter. För nÃ¥gra mÃ¥nader sedan var jag pÃ¥ yogaretreat pÃ¥ Copperhill här i Åre och jag minns en fantastisk bra sak som vÃ¥r yogalärare sa: i varje andetag skulle vi andas in det vi ville ha mer av – och ut det vi ville ha mindre av.

NÃ¥got jag gärna släpper taget om är mitt dÃ¥liga samvete. Det följer med mig överallt mest hela tiden. PÃ¥ Poolias personlighetstest som snurrat nÃ¥gra varv pÃ¥ Facebook beskrevs jag som ”den känsliga relationsexperten”. Det säger nog allt. Jag är förvisso rätt bra pÃ¥ att sätta mig själv främst – men jag gör det pÃ¥ bekostnad av ett samvete som pockar pÃ¥ för mycket av min uppmärksamhet. Och det är bÃ¥de dumt och onödigt. Jag är inte satt pÃ¥ jorden för att ta hand om alla andra – jag är här för att ta hand om mig själv. Första steget att förändra en vana är att bli medveten om den och genom det här inlägget vill jag pÃ¥minna mig själv om att släppa taget om det dÃ¥liga samvetet. Min omgivning klarar sig galant ändÃ¥.

ApropÃ¥ Copperhill sÃ¥ var jag där idag igen tillsammans med min familj. Jag Ã¥t bland annat rÃ¥biff pÃ¥ älg och chokladfondant med morotschips och sorbet pÃ¥ havtorn. NÃ¥gra timmar innan hade jag äntligen Ã¥kt mina första svängar alpint för säsongen och rundat av skidÃ¥kningen med 8 km i längdspÃ¥ren. Det kändes tungt bÃ¥de utför och uppför. Ovana ben pÃ¥ skidor som krävde för mycket i utförsÃ¥kningen – och en trött rygg som inte orkade staka sig genom spÃ¥ren under längdÃ¥kningen. Imorgon är dock en annan dag. DÃ¥ ska jag Ã¥ka pÃ¥ mina snällare slalomskidor och kanske kräva lite mindre.

Det finns vissa traditioner som jag uppskattar mer än andra. En sÃ¥dan grej är Magnus trendspaningar och summeringar. Tack Magnus – äntligen är det dags igen!

Mitt 2011 har varit rätt sÃ¥ bra. 2010 var ett skitÃ¥r. Jag körde för mycket bil och fick ont i hälsenan. Trodde det var löpningen men sÃ¥här i efterhand hade det nog inte alls med löpningen att göra. Jag har sprungit för glatta livet under 2011 och kört betydligt mindre bil – men det är de där 50-60 milen jag Ã¥ker ibland som gör sig pÃ¥minda i min häl. Och tyvärr är det min lilla Mini Cooper som ställer till det. Tack Nikeguden för Nike Free som är bÃ¥de bra löpar- och bilkörarskor!

Jag hade 2 nyÃ¥rslöften inför 2011: att resa mer och att fira varje mÃ¥nad med nya träningsskor. Inte sÃ¥ betungande löften, bortsett frÃ¥n hÃ¥len i plÃ¥nboken dÃ¥…

Resandet var mest intensivt under vÃ¥ren. Vi inledde det nya Ã¥ret med skidÃ¥kning i Italienska Champoluc. En yttepytteby med massor med sol och lÃ¥nga pister. Att välsignas med pudersnö verkar inte alls vara min grej sÃ¥ det blev pistÃ¥kning för hela slanten. NÃ¥gra veckor senare Ã¥kte jag och mamma och hälsade pÃ¥ min bror som styrde och ställde med St Anton. Förutom all skidÃ¥kning utomlands sÃ¥ spenderade jag nÃ¥gra veckor i Åre ocksÃ¥ – skidÃ¥kning i februari, Workout Åre i juni och yoga och löpning i september.

Under vÃ¥ren Ã¥kte vi till Prag och Grabben sprang halvmara medan jag tittade pÃ¥ – supertrÃ¥kigt. I oktober Ã¥kte vi pÃ¥ en till löparresa till Amsterdam och dÃ¥ sprang jag ocksÃ¥ vilket var mycket roligare. Visst kan det vara roligt att heja pÃ¥ löpare men genom att springa själv är man genast med i gemenskapen. Boston marathon lär jag aldrig kvala in till sÃ¥ jag var Ã¥skÃ¥dare där ocksÃ¥. Efter loppet Ã¥kte vi till Karibien för att vila upp oss. Att vara pÃ¥hejare tar verkligen pÃ¥ krafterna…

Sommaren bjöd på resor i Sverige. Jag semestrade och jobbade från Gotland, hade en kanonhelg med mycket träning i Torekov, var ett par vändor till Österlen och spenderade så mycket tid som möjligt i Halmstad.

Hur blev det med skorna då? Jag har faktiskt inte räknat. Mitt skoförråd är rejält påfyllt men kan liksom aldrig bli riktigt fullt och mina 3 favoritskor är Adidas Feather, Adidas Marathon 10 och Nike Free (2+ och 3.0). Fantastiska skor allihopa som jag gärna springer vidare med under 2012.

Förutom mina nyårslöften så hann jag med att starta träningsnätverket Bloggar om träning och arrangera träningsdagar där vi samlade in pengar till Stockholms Stadsmission och till Rosa Bandet. Jag var medlem på gymmet Balance i Stockholm men slutade tvärt när det visade sig att de var riktigt dåliga på kundservice och kundbemötande. Jag hittade en grym PT i Magnus, började träna på Sportlife Tegnérgatan och sprang det snabbaste jag någonsin gjort på ett lopp. På ultrafronten inget nytt däremot. Mina 11 mil i Skåne halverades och det var nog årets största besvikelse. Å andra sidan fick jag prata lite i radio och föreläsa på konvent. Så på det stora hela ett mycket bra år rent träningsmässigt. Och det är fortfarande 8 träningspass kvar på det!