Allmänt

Raggarön

Jag kom upp till Öregrund igÃ¥r – med hjälp av 2 liftningar (med sÃ¥dana jag känner) och en omväg och uppackning pÃ¥ ett äldreboende i Åkersberga. Kvällen avslutades med grillning, gigantiska myggor och sÃ¥dana här filmer innan jag gick och lade mig i min egna lilla stuga – i väntan pÃ¥ att det skulle bli morgon.

Jag vaknade 06.30 och klev upp till en morgon som redan var solvarm. Daggen lÃ¥g kvar i gräset medan jag kittade cykeln med fyllda vattenflaskor och en hundralapp i cykelväskan. Klockan 8 trampade jag iväg med bryggan pÃ¥ Raggarön i sikte – lÃ¥ngt ute i skärgÃ¥rden.

Vägarna var vackra och omgärdades av ängar, hav och blomster. Jag cyklade förbi kor som badade i Ålands hav och fikande fabröder som läste frukostttidningen. Och jag tänkte att det är precis såhär jag vill spendera en svensk sommar. Jag behöver ingen solstol på en utländsk strand eller ett charterflyg eller happy our. När det är sommar vill jag uppleva den i Sverige. Det finns så mycket vackert att göra och se.

Efter 3 mil nådde jag Raggarö brygga och satt där och viftade med fötterna ett tag. Ett gäng får på en klippavsats betraktade mig på avstånd och havet kluckade. Jag drack svartvinbärssaft ur min flaska och cyklade iväg igen.

Jag tog en omväg till Öregrund och fick se Roslagen vakna. Fler bilar, några andra cyklister och lekande barn utanför sommarstugorna. I Öregrund satte jag mig ner i solen utanför ett fik och beställde en chokladkaka och en latte som satt fint efter ca 7.5 mil i benen. Klockan var strax efter 11 och båtarnas flaggor vajade i takt med jorgubbsförsäljningen på torget.

Sedan jag hoppade av cykeln har jag hunnit gosa med ett treveckors föl och nu väntar fisksoppa. Solen skiner fortfarande och det är härligt att vara ledig.

 

STARK Magasin

Jag har följt STARK Magasin ett tag. Minns första numret som rätt grÃ¥tt och mörkt – rent formsprÃ¥ksmässigt. InnehÃ¥llet minns jag inte sÃ¥ mycket frÃ¥n mer än att man varit i LA och tränat pÃ¥ utomhusgym. Mitt intryck frÃ¥n senaste numret av tidningen STARK är betydligt bättre. IgÃ¥r när jag läste den mellan hejarop pÃ¥ marathonlöpare tyckte jag den var riktigt bra! Den är inte sÃ¥ tjejig som andra träningstidningar och gÃ¥r därför mer rakt pÃ¥ sak. Träning utan lull! Extra bonuspoäng för att man framhÃ¥ller att man föresprÃ¥kar god form Ã¥ret om och inte manar till beachhysteri.

För några nummer sedan hade man med ett TRX-övningsprogram och nu fanns det övningar för allehanda träningsredskap man kanske har i sommarstugan. Jag har ingen sommarstuga men det där med TRX är jag riktigt sugen på och ska nog köpa.

En annan riktigt bra sida i senaste numret av STARK var krönikan skriven av Elin Bjärkstedt om funktionell träning. Jose Nunez skrev ocksÃ¥ en riktigt ambitiös (med tanke pÃ¥ hur lÃ¥ng den var) krönika pÃ¥ samma ämne som ocksÃ¥ den var bra. PÃ¥ den fronten tycker jag man lyckas hÃ¥lla en neutral och uppdaterad linje (till skillnad frÃ¥n Runner’s World som känns allmänt gubbig och som gjort att jag inte läst den pÃ¥ ett tag).

Det jag saknar är riktigt snyggt träningsmode. Man gör en schysst plocksida på temat lila men jag ser inte så mycket kläder. Det är ju något som funkar för både killar och tjejer. Jag ser fram emot fler nummer av STARK och ska passa på att hämta inspiration från deras träningsprogram till kommande pass i min egen träning.

 

Kustmaran

Shit vilken dag det blev! Jag vaknade i natt av att himlen var vit av blixtar men när vi vaknade var det varmt och disigt. Vi Ã¥kte genom ett Blekinge frÃ¥n Karlskrona till Kristianopel som dallrade av dis och sÃ¥dan där fukt som uppstÃ¥r av regn och värme. Termometern stod aldrig särskilt mycket högre än runt 22-24 grader under dagen – men solen brände pÃ¥ asfalten. Ett annat hetare slags daller än det disiga.

Dygnet innan loppet uppdaterades Kustmarans hemsida med massor av poster och Grabben (som springer för IF Linnéa, inget annat) befann sig i uppsnacket. Det gick bättre än vad man tippade och han krigade hem en tredje plats efter en, vad han säger, riktigt tuff sista mil. Det var ett utdraget startfält och han sprang ensam största delen av tiden med runt 5-7 minuter till sÃ¥väl löpare framför som bakom. Det sÃ¥g ut att vara varmt för löparna – och rikligt med flugor som surrade runt kroppen. Grabben uppdaterar nog sin blogg med en tävlingsberättelse inom kort, just nu är han för upptagen med att titta pÃ¥ Bond och ha suddiga ögon…

Det var skönt (sÃ¥väl för honom själv med även för min egen skull) att han var pigg efter loppet sÃ¥ att jag hade en rolig sambo att umgÃ¥s med. Vi fikade pÃ¥ Sött & Salt i Kristianopel innan vi Ã¥kte till hotellet i Karlskrona, duschade, gick en sväng pÃ¥ stan och till slut landade pÃ¥ den stora terassen pÃ¥ Scandic där vi Ã¥t grillbuffé och drack bubbel – fortfarande under härligt solgass. Där satt vi sedan i nÃ¥gra timmar och njöt av sol och sommar.

Blekinge är fantastiskt fint och Kristianopel en liten pärla. Allt är sÃ¥ himla grönt och frodigt och fantastiskt fint och Grabben tycker jag är en tönt när jag försöker beskriva hur hänförd jag är. Karlskrona är sett till naturen en otroligt vacker stad men det är synd att man (visserligen för Ã¥rtioenden sen) rivit sÃ¥ mycket av det ursprungliga. Vyn frÃ¥n Stora torg är lite märklig när pampiga byggnader blandas med… 60-tal (eller nÃ¥t sÃ¥dant).

Imorgon är det en ny dag (no shit Sherlock) och jag tänkte börja den med en morgonjogg. Jag tänkte dessutom fÃ¥ med mig Grabben. Med sÃ¥ pigga ben som han har pÃ¥ sista bilden nedan borde inte det vara nÃ¥gra problem…

Nummerlappsutdelningen

250 meter efter start

Kristianopel

Stora och små funktionärer

Glest mellan löparna redan efter 11 km

200 meter kvar till mål

Caféutsikt på Sött & Salt i Kristianopel

Glad och nöjd

Bubbel och grill

Fin utsikt (duh!)

Visst ser det ut som om han kan morgonjogga imorgon?

metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!