Fredagslistan kommer från Trail Inspiration som alltid hittar fina stigar att springa på. Listan var kul så jag snodde den rakt av! Gillar ni listor förresten?

Här kommer den:

Jag skulle aldrig…

Äta? Svårt. Ibland är jag supersugen på något och ibland totalt osugen. Saker jag sällan är sugen på är budapestrulle och wienerbröd. Jag kom bara på bakverk just nu eftersom jag sitter på Taverna Brillo och jobbar och såg croissanter bakom disken. Och croissanter tycker jag om. Wienerbröd är som en form av croissanter och det gillar jag inte. Märkligt det där!

Dricka? Billig starköl.

Skoja om? Tragedier typ olyckor och terroristdåd och sådant.

Ha på kroppen? För mycket galet mönstrat. Är en enfärgad person och vill alltid kombinera mönster med något lugnt för att få fason på det. Kanske speglar det min personlighet.

Vilja uppleva? Dödlig sjukdom i min närhet. Svår grej att aldrig uppleva dock.

Kunna arbeta med? Något som är samma samma varje dag.

Säga nej till? Om mina vänner behövde mig.

Googla? Jag skulle aldrig googla skvaller om kändisar, jag är så totalt ointresserad av kändisar så det finns inte!

Göra offentligt? Vara med i en dokusåpa som inte stärker det jag vill göra eller uppfattas som.

Blogga om? Privata saker. Jag är personlig men inte privat i allt jag gör och är.

Vad hittar man ofta…

På ditt skrivbord? Ett organiserat kaos.

Under din säng? Lådor med saker jag glömt bort. Man kan nog göra bra fynd under sängen.

I din jackficka? Kort och kvitton. Jag är sämst på att organisera mina kvitton till min bokföring. Jag redovisar kvitton varje månad och har alltid ågren för borttappade kvitton. Oftast har jag lagt dem i ett uttänkt fack i väskan som jag glömt bort. Jag har tydligen ett organiserat kaos jag inte kommer ihåg även i min jackficka.

Bakom din kylskåpsdörr? Batterier, buljong och burkar. Och jäst! Jag köper ofta jäst men använder sällan. Det är en grej som är typiskt bra att ha om man ska baka. Och jag tycker att tanken på att baka är trevlig och den dyker alltid upp spontant. Det är bäst att vara förberedd med andra ord.

Vid sidan av ditt handfat? Dyr tvål på flaska eftersom jag växte upp med billig tvål i duschen. Det är något jag skämtsamt skrivit om förut här i bloggen. Just nu har jag handtvål från Byredo vid sidan av mitt handfat. Eller på mitt handfat om jag ska vara petig.

Högst upp i din bokhylla? Damm!

Längst ner i din tvättkorg? Sådant jag glömt. Kanske en handduk? Kommer som sagt inte ihåg…

Framför näsan på dej? Cafébord på Brillo. Det finns nog en och annan kändis här också men jag känner ju som sagt aldrig igen dem eftersom jag är så ointresserad.

I dina tankar? Projekt, idéer, framtid och alltid någon form av oro eller något som skaver. I alla fall om det är alldeles för bra väder ute.

Ibland springer man på saker och ting som är oerhört intressant och som man undrar varför man inte upptäckt tidigare. När min kollega gick förbi mig i hotellobbyn en dag före jul så hade hon en så himla snygg jacka på sig. Det var en Rista jacket från Tierra. Jag har hört talas om Tierra förut, men alltid trott att det var något från alperna. Men det är det inte; Tierra är ju svenskt! Och Tierra är alldeles nyligen prisbelönt för sin jacka som är tillverkad av bönor, trä och nötter. Helt plötsligt blev Tierra väldigt intressant.

Framtidens köp kommer inte styras av pris; det kommer alltmer att styras av vem man vill vara. Vi kommer fatta våra köpbeslut utifrån våra värderingar. Vi vill köpa saker från företag som står för de värderingar som vi själva vill stå för. Hållbarhet är en sådan värdering som vi vill associeras med – alldeles särskilt om man är en person som vistas mycket utomhus.

Hållbarhet är ett perspektiv som rymmer så otroligt mycket; hållbarhet utifrån miljö till exempel – men också utifrån hållbarhet för människor. Hållbarhet är lite som hälsa i den meningen. Hälsa är inte bara träning och kalorier; det är hur vi mår på insidan, hur vi sover, hur vi stressar och hur vi skrattar. Hälsa och hållbarhet är brett. Och på ett sätt är det exakt allting.

Jag tycker ibland att outdoorföretag inte hänger med i utvecklingen. Jag bläddrade nyligen i ett magasin inom outdoorbranschen och på 90% av alla sidor var det killar jag såg. Killar som åkte skidor, killar som klättrade, killar som drack öl, killar som sprang, killar som hängde. På såväl redaktionell yta som på annonsplats. Det var en mix av namnlösa modeller och manliga outdoorprofiler som är kända inom en väldigt smal nisch för att de presterat något. Visserligen häftiga prestationer, men sådant som väldigt få vet något om – eftersom dessa killar sällan lyckas driva ett större kommersiellt intresse kring sin prestation. De är inga Jonna Jintons direkt.

Missförstå mig rätt nu men Jonna Jinton presterar inte i något. Hon strävar inte efter det häftigaste eller det mest extrema – men hon driver intresse och hon skapar längtan. På ett sätt är hon extremt kommersiell; det hon gör vill många andra göra. Det finns många Jonna Jintons i outdoorvärlden – men de syns sällan vare sig redaktionellt eller på annonsyta. Utifrån den aspekten har outdoorbranschen mycket att hämta hem. Det finns så otroligt stor marknads- och försäljningspotential att jag kan bli alldeles otålig!

Men, outdoorföretag ligger i yttersta framkant på många andra sätt. Och det är alldeles självklart att de ska göra det: de lever mitt i klimatförändringarna och ser exakt vad som händer varje dag. De är drivna av passion och vill förändra. Det är ur sådant som plagg av bönor, trä och nötter uppstår. Som den nya jackan Deterra som nyligen vunnit den globala sportbranschens finaste hållbarhetspris eftersom den är gjord av 100% biobaserade material. På måndag får svenska Tierra pris på ISPO i München för sin Deterra.

Jackan Deterra föddes i samband med klimatmötet i Paris för några år sedan. Då pratades det mycket om hur vi människor är beroende av olja. Gänget på Tierra fastnade vid det där; och tog fram Deterra: en förstärkningsjacka där yttertyget liknar nylon i strukturen men är gjort av olja från ricinbönor. Fodret är av ull från tyska får och trådarna av Tencel som utvinns från träråvara. Jackans knappar är tillverkade av corozonötter från taguapalmen. Istället för en stopper i plast och metall används en vanlig knut för att justera huvan. Genom att minska antalet olika komponenter i jackan minskar dessutom transporterna under produktionen. Jackan kommer säljas i begränsad upplaga och Tierra vill framförallt använda den som en plattform för att prata om nya material och lösningar.

Såhär ser jackan ut – som av en händelse är den fotad vid Åresjöns strand ungefär där jag brukar fota många av mina egna bilder. Vid en stenig strandkant med utsikt över Renfjället tvärs över sjön.

Eftersom jag inte vet så mycket om Tierra passade jag på att fråga dem om vem den typiska Tierra-personen är; och om du känner igen dig i detta så tycker jag att du ska kika på Tierra nästa gång du får chansen.

”Den typiska Tierra-personen är människor som delar vår passion för att vara ute. Att äta ute, sova ute, ha kul ute, svettas ute och så vidare. Som värnar om miljön och fokuserar på upplevelsen; vissa av dessa personer är på de högsta bergstopparna i världen, andra njuter av en promenad i skogen nära hemmet.” /Malin på Tierra.

Ibland tänker jag på hur jag är – och hur andra uppfattar mig. Det blir allt som oftast särskilt aktuellt i sociala medier, där man själv – medvetet eller inte – framställer sig själv på ett sätt som eventuellt överrensstämmer med verkligen. Och som eventuellt inte gör det. Men jag tror att man kan relatera samma frågeställning till den fysiska världen också.

Du är sällan stressad kan jag höra ibland från personer som jobbar med mig. Och jag tror att min omgivnings upplevelse är rätt; jag uttrycker sällan stress till min breda omgivning – men däremot kan jag absolut uppleva stress. Jag har bara ett annat sätt att leva min stress på än att gå runt och vara uppjagad eller så.

Förmodligen finns det massor med saker som just du som läser den här bloggen tror om mig. Och jag tycker att det skulle vara så himla intressant att veta vad. Och att ge min reflektion på det!

Du har sådan ordning och reda finns det någon annan som har trott om mig – och sagt. Men det har jag verkligen inte. När min kompis Annika kommer till mig i Åre brukar hon börja med att rensa i mina skåp och kasta grejer som har gått ut och så. Men du Annika, om du läser det här vill jag berätta en sak för dig: jag har städat min kyl. Jag har inte lika många burkar med allehanda innehåll längre!

Jag tänker att om du kommenterar med en sak som du tror om mig, så kan det bli ett rätt så kul inlägg som jag följer upp med – och berättar hur det egentligen ligger till. Tror du till exempel att jag alltid går upp tidigt på morgnarna? Alltid äter chiapudding? Alltid börjar dagen med skidåkning? Alltid längtar efter en ny resa? Aldrig är trött?

Berätta vad du tror om mig – så ska jag avslöja hur det ligger till!