Sedan min operation i april har jag inte velat ha så mycket verklighet i mitt liv. Jag menar det inte bokstavligt; för jag lever ju ett rätt så full on life med jobb, deadlines, prestationer och allt det där andra som verkligen innebär fast lane i verkligheten. Men jag har inte velat släppa in vare sig krångel eller dålig energi. Kanske låter det som en filterbubbla men det är som att jag ser och hör vad som händer där ute; och sedan väljer jag vad jag vill processa i mitt medvetande.

På ett sätt har jag också blivit ännu mer medveten om att jag verkligen vill leva på mitt sätt och utifrån mina preferenser. Sommardagarna avlöser varandra och utåt sett kanske det ser ut som att jag är på en evighetslång semester men faktum är att jag jobbar lite varje dag. Det syns bara inte här eller i mina andra kanaler.

Jag har nog aldrig haft riktig sammanhängande semester i mitt liv och jag saknar det inte heller. Den här sommaren valde jag att ta ett gäng semesterdagar som jag strösslar med här och var och sprider ut så som jag tycker passar. Det innebär i praktiken någon eller några timmars jobb varje dag – oftast på morgnarna. Jag tycker om att ha det så. Och jag vill ju helst att hela året ska vara ungefär såhär.

Imorse gick jag upp vid 8 och tog med mig en kaffe till mitt kontor. Idag placerade jag det utomhus. Det hade gödslas på någon åker i närheten men vinden vände tacksamt åt andra hållet. Jag jobbade ikapp lite och vid lunch körde vi säljmöte över telefon. Det ger mig som alltid en to do som räcker och blir över men det känns fint att få åstadkomma saker under sommaren. Mitt jobb tar inte paus även om många på jobbet gör det.

Efteråt tog jag med mig Hazel ut och sprang och i köket pågick det bakfrenzie inför ett kalas imorgon. Jag bidrog med mitt bästa recept på glutenfria brownies. Imorgon ska vi fira!