Igår var jag i Halmstad och idag är jag i Stockholm. Men mellan det hann jag med ett gäng timmar i Göteborg. Det var faktiskt riktigt roligt, förutom det gigantiska stenkott jag fick i rutan på E6:an. Den stress som utvecklades inom mig då, löstes upp på spinningcykeln några timmar senare. River satt på instruktörssadeln och jag, Powersus, Löpning och Livet och Erika satt på första raden.

Passet var riktigt bra, men cykeln kändes rätt så kass. Den var lite kantig och gav ingen känsla. För mig är det viktigt att cykeln ger en bra känsla. Den ska kännas snabb och smidig. Jag gillar cyklarna på SATS Hötorget till exempel. De är långt ifrån nya men de känns bra. Cyklarna på SATS Zenit och Odenplan till exempel, är mycket nyare men det känns som att åka en sprillans ny Volvo. Som att cykla på motionscykel. Det är inte alls kul. Och cykeln på Sportlife Domkyrkan kändes som att åka en Opel Kadett.

Jag tror att det River tycker är mest kul med att vara spinninginstruktör är att få fixa och trixa med musiken. Och igår var den riktigt bra. Särskilt en låt på slutet var enormt bra (en rockig cover på Phantom of the opera) var sjukt bra. Gissa vem han fått den från!

Höjdpunkten på passet var nog när klassen delades upp i 2 lag och fick utmana varandra. Det blev både jobbigt och roligt. Det var nu det tjoades som mest och tävlingsmomentet fick pulsen att gå upp. Det är kul när det hettar till och när instruktörer vågar göra något oväntat – förutsatt att det görs på ett bra sätt förstås.

Efter spinningen varvade vi ner med en body balanceklass. Jag har varit på body balance en gång förut. Det var på SATS Fridhemsplan och jag gick efter 15 minuter. Det var andra gången jag gått från en klass (första gången var på en afroklass – samma ställe och samma dag som balancen). Jag hade därför inga höga förväntningar på gårdagskvällens body balance. Men den var rätt okej. Den gick nämligen ganska snabbt. Bäst på klassen var avslappningen på slutet. Sämst var yogabiten. Det känns lite som låtsasyoga och jag vill hellre göra grejer på riktigt.

En klass som jag saknar är en ren stretchklass. Jag behöver stretcha men tar mig aldrig tid till det. Och jag misstänker att jag är långt ifrån ensam om detta. Så hallå alla gruppträningskoordinatorer och utvecklare – jag vill ha en stretchklass. Hör ni det?

Efter all träning åkte vi hem till Powersus, drack vin och åt god indisk mat. Och drack vatten förstås! Fast mest vin… eller? Det var mysigt att sitta i soffan och snacka mat och träning och bloggar och en hel del annat. Vi diskuterade en del om hur många bloggare (och läsare) som fanns i Stockholmsregionen jämfört med Göteborgsregionen så alla ni som finns på västkusten, räck upp en hand (eller ännu bättre, hojta i kommentarsfältet så vi har lite koll)!

Medan resten av bloggänget fick ta bussen hem var allt jag behövde göra att krypa ner under täcket i Powersus sköna soffa. Couch surfing när det är som bäst! Morgonen efter packade jag snabbt ihop mina grejer och begav mig till Skatås. Bara för att jag är på resande fot bortprioriterar jag inte mina morgonpass. Det blev nästan 7 km powerwalkande bland sommarhöstiga löv, och en massa grus som letade sig ner i skorna. Sedan åkte jag vidare – mot Stockholm.