Träningsglädje

Annika skällde på mig för att jag inte bloggar ordentligt. Så jag tänkte ändra på det. Här är jag! Jag är trött i benen efter ett gympass med den första mjölksyran på riktigt länge. Benen är inte vana – men jag tror de gillar det ändå. I veckan vill jag växla upp till tyngre vikter och förutom benträning som går fint att få tungt med egen kroppsvikt så körde jag lättare vikter men maxade antalet repetitioner att hålla på en hel låt (Sia/Move your body – single mix, för den som är nyfiken). Vad gör man inte för att få bli lite trött!

Igår var jag ute på Djurgården hela dagen med just Annika. Det blev en halvmara till fots; med vind i håret och köttbullar på Ulla Winbladh. Och lite senare en taxi ut till La Linda och utgång på Natten på Valborgsmässokvällen. Kön var evighetslång – upp till 5000 personer har jag läst. Sedan dansade och skrålade vi loss till powerballader, kulörta ljuslyktor och ballonger i taket. Det var kul – men runt klockan 1 åkte jag hem så att jag kunde vara morgonpigg.

Och idag på första maj vaknade jag till strålande solsken och sommarvärme på mina föräldrars balkong. Efter att ha fått vårens första fräknar fick jag nog och gick ner till gymmet istället. Jag vill aldrig tappa bort känslan av glädjen från varje steg som jag kan gå, men jag vet heller inte riktigt hur jag ska hålla kvar den. Ju längre tiden går desto mer självklart blir det. Jag kommer sakna den där nyfunna glädjen samtidigt som jag vet att jag kommer glädjas med annat, på samma sätt som jag gjorde förut.

Och så var det maj. Vår. Snart sommar! Jag har inte ägnat den så många tankar eftersom jag haft en så märklig vinter. Egentligen har mitt senaste år varit märkligt på många sätt. Jag vill inte ha det ogjort – det har gett mig alltför många insikter. Våren, sommaren och tiden som står framför mig sammanfattas bäst som and now I’ll do what’s best for me. Ett citat jag givetvis hämtat från Pinterest. Det är inte så mycket orden i sig som är viktiga utan mer den innebörd som jag lägger i dem.

I sommar ska jag göra allt det som jag mår bra av. Jag vill engagera mig i mina vänner, jag vill leverera på alla mina uppdrag och fylla alla dagar med äventyr tillsammans med Hazel. Överlag tror jag att när man gör sådant som får det egna hjärtat att bulta lite hårdare så blir man en bättre människa som kan ge mer till andra.

Såhär såg min bucket list ut förra sommaren. Jag gjorde det mesta på den listan men har några strösaker kvar som kanske får bli av den här sommaren ändå. Som att springa Ljusnanleden i södra Norrland och att springa Ellen keys led i Omberg. Kanske får just Ellen keys led bli en symbolisk avslutning när jag kör ner till Halmstad för förmodligen sista gången och hämtar några av mina saker som finns där.

Men den här sommaren vill jag fylla med mer. Såhär ser min bucket list ut för sommaren 2017:

Paddla mer SUP

Springa trail; gärna många kortare pass från 7-21 km.

Kröna min trailcomeback med ett riktigt långt löpäventyr på flera dagar.

Träna de små musklerna för att bli starkare på riktigt.

Dricka mycket bubbel.

Sova under bar himmel på en fjälltopp.

Upptäcka Dörrsjöarna.

Cykla mycket landsväg – gärna tidiga morgnar före frukost.

Skratta mycket med mina vänner.

Omfamna alla äventyr.

Tidig höst på #sarasfrukosttopp – jag tänker hänga här många gånger i sommar!

På väg mot Brudslöjan; ett vattenfall precis vid norska gränsen.

Klassisk Åresommar med mössa. Det blåste dessutom full storm så att alla onödiga tankar försvann ur huvudet.

Nere vid Åresjön – ett stenkast från min ytterdörr. Tyst och ljuvligt.

Ibland får jag lust att springa i annat än träningskläder. Typ keps och bomullstisha. Som ovan. Fuskade med träningstights dock…

Kvällar som dessa. Sommar på riktigt!

…och äventyr!

Sommardagar med kärvt väder men som jag ändå aldrig vill byta bort mot en strand i Grekland.

…för det går inte att motstå sådana här stigar!

Framförallt går det inte att motstå ljumma nätter med evigt ljus. Här är klockan långt efter midnatt och det är årets längsta natt.

…eller den här varelsen som aldrig bangar ett äventyr.

…inte ett bad heller!