Hälsa som övergår till hets är inget som angår sociala medier, även om det ofta ställs på sin spets just på blottande digitala forum där gensvaret blir både kraftfullt och omedelbart.
Jag tycker att hälsa vs hets är en rätt svår balansgång eftersom den består av två variabler; jag som skriver och du som läser. Det är lite som med kromosomer ni vet; x och y kan ge upphov till olika kombinationer. På samma sätt kan ett inlägg från mig ge både en inspirerande känsla och en olustig känsla – lite beroende på vem som läser.
För egen del så vet jag med mig att jag läser bloggar med olika ”glasögon” beroende på hur jag mår; ibland blir jag extremt peppad – och ibland blir jag stressad, av att läsa ungefär samma sak.
Jag blev uppmärksammad på Henriettas historia från mörkret (läs den här!) och jag vill verkligen poängtera några saker:
1. fundera på hur du kommenterar vad andra äter
2. fundera på hur du kommenterar hur andra ser ut
Så länge bekräftelse kopplas samman med en typ av utseende så kommer hälsa och hets stå som motpoler till varandra. Här har media fortfarande ett stort ansvar att faktiskt lyfta fram alla typer av utseenden; oavsett om det är gammelmedia (print) eller nyare medier (främst digitala medier).
Jag tycker att alla bloggare ska fundera över sitt ansvar – men det går inte att gardera sin blogg och vara en förebild för allt och alla och tro att viljan att sprida energi och inspiration alltid landar rätt.
Kanske gillar du också dessa inlägg:
> Tränad för livet (den gången någon kommenterade hur jag såg ut)
> Min blogg fokuserar inte på att vara smal – den fokuserar på att vara hälsosam
Men nu blir jag alldeles rörd! Tack snälla för att du delade min berättelse och för att du inspirerar fler till att leva ett sunt liv och tänka till. Stor kram!
Eller är det så att förhållandet är tvärtom, hets skapar (osund) hälsa. Jag har svårt att se att hälsa är osunt det är att blanda ihop begreppen, jag tror det är andra faktorer som påverkar oss att bli osunda och det har inget med hälsa att göra. Enligt världshälsoorganisationens (WHO) är hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I min värld, lagom av allt bäst och att lita på sin egna känsla och våga vara den du är är nyckeln till hälsa.
ja men precis, hets skapar ohälsa. och det är ju där linjen är svår att gå på. det vore toppen om alla hade god hälsa, men jag tror vi snubblar på vad hälsa är.
Jag läste inlägget från din facebooklänk igår och blev så himla ledsen av att läsa hennes historia. Jag har upplevt det i min absoluta närhet och det är märkligt hur små, små kommentarer kan vara avgörande. Och den ”positiva” förstärkningen i början av resan som ger bränsle.
Jag är så hjärtligt trött på allt med vikt och ideal och önskar att vi bara kunde sluta kommentera kroppar överhuvudtaget och istället prata om välmående.
Du skriver så bra om detta – fortsätt med det, god knows it’s needed!
jag håller med. men det är svårt att veta var gränsen går – jag har förmodligen begått många liknande misstag!!
JA! Varför kommentera massa saker som en inte har att göra med vare sig det gäller mat, utseende eller något annat högst privat? Jag har gjort det förut i all välmening men insåg plötsligt att det kändes fel. Nu fokuserar jag på människan istället, inte hur hen ser ut.
hoppas fler gör samma, men det är svårt att göra rätt pga vanor – även för mig
Hej Sara! Jag är en ganska ny läsare och jag förstår inte varför jag inte hittat till dig tidigare. Din blogg vinner ju över alla andra träningsbloggar med hästlängder! Mycket tack vare inlägg som detta. Jag själv älskar löpning och cykling, att känna mig stark och snabb. Men jag älskar också kanelbullar. Och choklad. Hoppas att jag aldrig börjar träna i syfte att gå ner i vikt! Kram till dig och tack för inspiration!
välkommen hit hanna – hoppas du ska trivas!! 😀 älskar hela din kombo!!! kram tillbaks!
Åh detta stora svåra ämne. Ja jag försöker vara nogrann med hur jag säger till mina medmänniskor, både kompisar och elever. För det kan gå så fel och jag vet tyvärr om det. Jag vet precis vilken kommentar som triggade min ätstörning även om jag idag har kunnat gå vidare. Det är svårt idag tycker jag då mycket handlar om utseende och prestation och ”åh vad bra du är” till allt man gör. Stort och svårt men väldigt viktigt ämne”
ja så svårt att göra rätt när man i all välmening vill vara snäll
Positiva kommentarer om min vikt är faktiskt det som har påverkat mig mest negativt. För några år sedan när jag hade ett superstressigt jobb gick jag ner ganska många kilon i förhållande till min kropp. Jag fick översvallande positiva reaktioner från min omgivning. Någon sa exempelvis: ”men vad SKÖNT för dig att vara av med den där vikten”. Jaha, tack för den förolämpningen till min kropp för några månader sen liksom. Nu har jag gått upp några kilon igen och jag förstår väl vad folk tycker om det… Men jag mår SÅ mycket bättre fysisk och psykiskt och är mer vältränad. Inte för att det spelar någon roll. Jag hade gärna sluppit stora glädjeyttranden över viktnedgång.
det där är fruktansvärt tycker jag; att säga ”vad fin du blivit” om någon som gått ner i vikt.
Jag håller med om det, inte allt för sällan de orden slängs ut, hör det på jobbet nästan varje dag i kombination med vad duktig du är som äter så lite/dricker shake etc etc.
så tråkigt!! just den där duktighetsgrejen – usch!
Jag läste precis Henriettas inlägg också. Väldigt gripande och bra, speciellt det att hon tar upp att det kan drabba vem som helst. Jag tror att det finns en bild av det där med ätstörning, att det bara drabbar den som redan är deppig, extremt missnöjd o.s.v fast det verkar finnas så många andra parametrar.
Jag försöker verkligen tänkta på hur jag uttrycker mej i min blogg, sedan är ju själva ämnet jag valt att skriva om, träning och hälsa, något som kan upplevas triggande hur en än gör. Men att försöka sitt bästa och vara medveten är en bra början.
förstår vad du menar!