Det allra viktigaste du har som bloggare och social medie-profil är dina följare. De ser upp till dig. De inspireras av dig. De litar på dig. Om du rekommenderar något till dem så kommer de att tro att du är ärlig. Du vill inte svika det förtroendet.
#JagSmygerInte är ett upprop från Better Bloggers, ett yrkesnätverk för bloggare och online influencers, för att uppmana dig att följa marknadsföringslagen och vara öppen och tydlig mot dina läsare vilket innehåll som är köpt i dina kanaler.
De orden inleder kampanjen #jagsmygerinte från Better Bloggers; en kampanj som jag har skrivit på här.
Alla inlägg som jag har fått ekonomisk ersättning för att skriva; så kallade sponsrade inlägg, är givetvis utmärkta så att det framgår att det är ett sponsrat inlägg – och har så alltid varit. Jag tycker att det är rätt så självklart!
Konsumentverket har nyligen kommit med riktlinjer för sponsrade blogginlägg och efter att ha hört en presentation från dem så inser jag att det fortfarande finns mycket att jobba på.
Men i ärlighetens namn så är det inte helt enkelt. Att annonsmärka köpta blogginlägg där det har skett en ekonomisk transaktion i utbyte är inga svårigheter. Men; dagens storbloggar är inte som Aftonbladet där man kategoriserar vissa artiklar som journalistik och andra som advertorials. Numer ”köper” företag bloggare, inte bara plats på bloggen.
Jag skulle vilja beskriva bloggare som sportstjärnor. Sportstjärnor är sponsrade utifrån person och prestation – och driver egna stora sociala mediekonton eller syns på stora arenor oavsett om de är fysiska eller digitala.
Idag är många bloggare sponsrade utifrån person och prestation – och driver egna stora sociala mediekonton eller syns på stora arenor oavsett om de är fysiska eller digitala.
Och hur gör man då? När ett sponsrings- eller samarbetsavtal inte handlar om att ett företag köper tre blogginlägg; utan snarare att synas i samband med personen i sig.
Vet ni vad konsumentverket svarade när jag ställde en fråga angående just det, och använde Zlatan som exempel? Jo, de sa såhär: alla vet ju att Zlatan är sponsrad.
Det är nu gråzonerna tar fart. När övergår något från att vara lite i smyg till att bli vedertaget? För att ta en annan sportstjärna: vet alla att Anna Haag är sponsrad av Helly Hansen när det klädmärket råkar synas i hennes sociala mediekonton?
Plocka fram en sportstjärna som du inspireras av. Vet du vem hen är sponsrad av? Har du någon gång tänkt på det? Ofta är det företaget själv som lyfter fram sponsringen – snarare än sportstjärnan. Och det är därför vi vet; för att Nike eller Salomon eller Helly Hansen eller ÅF vill att vi ska veta. Men har du någon gång läst det på en sportstjärnas sociala medier?
#Jagsmygerinte när det gäller sponsrade inlägg – men ängsligheten är ibland en kvinnofälla. Som en affärsperson sa en gång: om killar hade bloggat i större utsträckning hade de tjänat mer pengar för länge sedan. Om killar hade läst bloggar i större utsträckning hade den här debatten inte varit lika stor. När det gäller Zlatan till exempel, så var det inte så viktigt: alla vet ju.
Men nu är vi tjejer som skriver och läser och då granskas det ut i fingerspetsarna trots att extremt få bloggare tjänar pengar på sponsrade inlägg – 99% tar emot produkter som någon slags kompensation eller förutsättning för att ens kunna uttala sig om produkten – vilket egentligen kan vara en mycket större fråga att diskutera.
Oavsett om man är bloggare, rockstjärna eller elitatlet så lever man på framförallt två saker utifrån ett sponsringsperspektiv tycker jag: prestation och popularitet/förtroende.
De går lite hand i hand. Ju sämre man är på prestationsbiten, desto mer populär måste man vara – och tvärtom – för att vara ett vinnande koncept som företag vill sponsra. Vi som bloggare lever högt på förtroendet; vi gör ju inte så många mål som direktsänds i TV eller så. Däremot har vi många som lyssnar på oss och köper det vi tipsar om.
Förtroende är ett nyckelord som påverkare i sociala medier har som både som maktmedel (att göra business på) och som en skatt att vara rädd om (för sina läsares skull). Oavsett vilka regler som finns så är det just detta som varje framgångsrik bloggare förstår.
Om du också vill göra ett statement av #jagsmygerinte så tycker jag att du ska skriva på kampanjen här.
Här är några inlägg som handlar om bloggbusiness på olika sätt som jag har skrivit:
> ”Kul betalar inte min hyra” (jag ryter ifrån)
> Här ryter jag till igen; om spansk tomatmarmelad – och pr-byråer
> …och ett podavsnitt om blogg business
Tack för ett jättebra inlägg och viktiga poänger att lyftas. Som du säger finns det mycket kvar att göra och vi tjejer MÅSTE bli bättre på att ta för oss! Men vi är på god väg och du är en av våra bästa ambassadörer! <3
tack Linda
Juridiken ligger hopplöst efter verkligheten, som alltid. (Jodå, efter drygt 5 år på juristlinjen är jag luttrad.) Hörde att det eg. inte räcker med ”inlägget är skrivet i samarbete med…” Känns märkligt faktiskt.
Men visst är det otroligt viktigt att vara tydlig med att märka ut sponsrade inlägg, jag tappar snabbt förtroendet för bloggare som konsekvent skriver inlägg med länkar som jag vet är köpta utan att läsaren har en aning om att så är fallet.
Det är en viktig kampanj som verkligen behövs. Jag har självklart skrivit på!
nä precis; dessutom är det en märklig differentiering mellan blogg/magasin – det verkar vara helt två olika spelregler. man måste kanske skaffa utgivningsbevis för sin blogg… 😉
Jag har självklart redan skrivit på, även om det inte är så aktuellt för mig ännu. Mycket intressant med tanke med prestation och förtroende.
🙂
Väldigt intressant och inte helt lätt alltså. Många gråzoner..
Bra skrivet!
det är svårt att boxa in det tänker jag
Tycker inte alls att det är konstigt med varken reklaminlägg eller sponsrade bloggar. Det är så det ser ut, och vi måste acceptera. Dessutom måste vi förklara för våra barn hur det fungerar, för de läster inte bloggar som skriver på #jagsmygerinte och de har inte heller fullt utvecklat koncekvenstänkande, vilket innebär att de har svårare att se hela kejdan.
Och appropå att veta att du har ett samarbete med Craft, som på bilden, gör ändå att så länge du som profil är noga med vilka samarbeten du gör och behåller ditt förtroende, ja då har du en inkomst som gör att du kan fortsätta lägga tid och engagemang på bloggen.
jag tror att unga i större utsträckning förstår mer än vad vi lite äldre gör!
Absolut.
(OMG hur har jag stavat ovan. Skyller på telefonen…)
😉
Sjukt intressant!
ja!
Det är en viktig och svår fråga det där. Jag har precis blivit erbjuden att köpa friluftsmat från ett viss märke till rabatt för vårt Gröna Bandet äventyr och är osäker på hur jag skall förhålla mig till det. Det är ett märke vi gillar och skulle köpa oavsett men rabatten gör det ju mer komplicerat – inte bara med tanke på transparens för läsare (det är enklare) utan också vad gäller skatt. Jag vill ju göra rätt för mig! Här tror jag att det går att lösa men som du säger så finns det ju flera gråzoner!
oj, jag reagerar på två saker:
1. att du tänker att det är problematiskt att du får rabatt – inte för att låta nedlåtande nu MEN det är inget journalistiskt du skriver (alltså ta verkligen det där på rätt sätt) och 2. att de inte föreslog att ni skulle få produkterna inför ert äventyr eller göra någon form av annat samarbete i samband med det. Det finns ju långsiktigt win win här för alla parter. Skattebiten är en ytterligare fråga; men vad händer alla andra gånger en person får rabatt? Och en fjärde aspekt; vi alla har ju ett jobb och färgas mycket av det: du gör ju PR (eller icke-PR) för Bryssel till exempel, och jag själv jobbar med Craft så därför syns de mycket för att jag jobbar med dem i ett helt annat sammanhang än det som rör bloggen. Sådana saker spiller över på bloggen och vilken hänsyn ska man ta till det?