Jag vaknade tidigt imorse. Solen flödade in genom fönstret och jag var varm. Katten är inomhus om nätterna eftersom räven härjar runt, och i natt låg han och sov i min resväska.

Ett tag före kl 7 satt jag på farstutrappan och drack mitt morgonkaffe, så som jag och Katta pratade om i ett tidigare avsnitt i min pod och som finns med här. Jag var till och med tvungen att sms:a henne och säga att nu är jag mitt i det där som jag längtade efter så mycket i vårvintras.

Under förmiddagen, och med P1 i bakgrunden, jobbade jag undan ett och annat med datorn i knät. Sedan åkte jag på utflykt. Sommarvägarna är verkligen magiskt fina just nu – precis som i en sommarlovsbok av Astrid Lindgren. Den bilden av den perfekta sommaren fungerar även om man är 33. För min del gör det inte så mycket att det är 13 och en halv grad varmt. Det är ju soligt ute!

Efter lunch jobbade jag med korgstolen i dörröppningen; mellan wifi-täckning och löv som prasslade i sommarvinden och tofsvipor och storspovar. Jag är inte så bra på fåglar, men jag har i alla fall lärt mig dessa. Häromåret hade vi kikaren i närheten mest hela tiden för då var det ugglor och deras ungar som lärde sig flyga som vi spanade på.

Framåt eftermiddagen kom mamma och vi gick ner med Hazel till vattnet bakom huset. Solen sken och det var lä och medan Hazel dök efter pinnar i vattnet satt vi i solstolarna en lång, lång stund. Och när vi kom tillbaka till huset skjutsade vi in pizzor i ugnen och öppnade en flaska vitt.

Nu sitter vi här, i soffan, och jobbar. Och det är precis det här som är tjusningen med att jobba lite mer flexibelt, tänker jag.

Jag älskar fortfarande dessa galna tights!