Träningsglädje

Tack för solen Stockholm, det var trevligt. Så ljust och skönt att glajjor och vårjacka hade suttit fint. Innan det blev mörkt hann jag med en promenad längs vattnet och fick mig både en solnedgång och betong till livs. Stockholmskärlek!

Imorgon åker jag till Åre igen, tillsammans med en hop vänner. Jag kan knappt förstå att det är torsdag. Hur hände det?

I Åre vankas det också solsken och kallgrader efter ett gäng dagar med slask. Och så ska det bli världscupfest. Skicrossparet Anna och Victor leder båda världscupen och jag hoppas på dubbelt upp för dem båda.

Dessutom öppnar Storulvåns fjällstation till helgen; och snart även Blåhamammarens och Sylarnas fjällstation. Det har fått mig att börja tänka på att det här med turskidor kanske man ska kolla upp… min skidsamling börjar växa sig stor och jag kan tycka att det börjar tänjas lite på gränserna vad jag har tid att ta mig för och utrymme att förvara allting. Plus att jag inte har särskilt mycket till tursällskap eller ens kan något om tur. Men jag tänker att det är väl bara att åka eller? Ni som går tur, berätta!

Hej Stockholm. Hej sol och trafikkaos i hundra knutars backe. Hej latte i pappmugg och vänt på grön gubbe. Hej härligheten och alla mina älskade favoritsaker. Detta gör jag alltid när jag är i Stockholm:

1. Köper en latte på Espresso house (eller Sorelle espressobar som jag bor granne med).

2. Köper gofika från Fabrique tvärs över gatan.

3. Har tidiga frukostdejter. Ofta på Mellqvist, eller på min nya favorit Xoko. Gillar överlag att hänga runt Rörstrandsgatan runt 7 om morgnarna.

4. Åker buss om jag ska någonstans.

5. Köper på mig KOBO doftljus eftersom sådant är svårt att få tag på i Åre.

6. Myser i en nystädad och skinande ren lägenhet. Tack Rent 08 som har städat så att min sambo kan ägna kvällarna åt att springa egna pass och coacha fram andra och att jag kan komma hem till ett härligt fint hem.

7. Om jag hade kunnat så hade jag testat på Vici Athletics som ligger ett stenkast från lägenheten. Men det har jag nog sagt förut. Det pirrar i kroppen när jag tänker på strongman training och traktordäck.

Efter en lång firarhelg med många kvällar ute på byn här i Åre konstaterar jag att vi varit på 5 olika ställen men betalat pengar till samma företag: Capo, Åregården, Ölbaren, Åre Crêperie och Vinbaren ägs och drivs alla av STP restauranger som inför den här vintern gick in och tog över en stor del av restaurangutbudet i Åre. Man driver några fler ställen också; t.ex. Broken och Timmerstugan men här brukar jag inte hänga så ofta…

Senast ut i raden av nyöppningar var Åre Crêperie & Logi som öppnades förra veckan i ett samarbete med Visbyditon som är relativt känt. Logidelen här i Åre står Åregården för och mellan olika varianter på galettes och crêpes kan man också beställa sig en minisvit på hotellet tvärs över gatan.

Crêperiet är ett kul ställe som jag kan tänka mig att gå till lite som när jag gick till Åre Delikatess, på udda tider men inte riktigt för en härlig middag på tu man hand. Som långlunch funkade det däremot utmärkt. Jag blev tvärmätt på min galette med skagenröra och sikrom. Hade det varit utanför arbetstid hade jag druckit en torr fransk cider till.