Vi fick brått fram mot eftermiddagen. Vi insåg att dagsljuset snart skulle lämna oss och än värre – att Lillåstugan som serverar härliga våfflor med hjortronsylt – snart skulle stänga.

Snabbt som tusan satte vi på oss ytterkläder och varma kängor. Och så rotade jag fram förra vårens bästa köp: snöskor. Så himla bra att jag köpte två par dessutom, så att jag kan ta med mina besökande vänner på äventyr.

Ibland tar också det lilla äventyret på sig de stora kläderna. Lillåstugan, vårt mål med promenaden, ligger bara 2 km bort från parkeringen i Ullådalen. Men 2 km kan vara alldeles lagom när en snöstorm härjar som bäst och man promenerar över öppna myrar.

På vägen till Lillåstugan var promenaden inga problem, vi pulsade genom snön och konstaterade att världen var fin, ljus och snöig. Efter ett stopp för de där våfflorna skulle vi gå tillbaka. Vinden hade tagit i rejält och mörkret började lägga sig som en tjock filt över fjällen. Snön yrde och vi hade det mysigt med våra pannlampor innanför luvan på jackan – men vinden ruskade om oss ordentligt på myren. Jag tjöt av glädje för det är just då jag känner att jag lever.