Ibland flyter träningen på och ibland får man kämpa som fan för att vara ärlig. Det märks inte så mycket på styrketräning eller så – men löpning kan i det avseendet vara hänsynslöst!
Jag åkte till Vålådalen igår för att vara med när den nya rullskidbanan invigdes. Wassberg klippte snöret och landslagsåkaren Teodor Peterson satte ribban med det första banrekordet (som lär vara svårslaget). Efter allt ståhej passade jag på att springa runt Blanktjärnarna.
Förra gången såg det ut såhär när jag tog samma runda – det var i maj och det snöade. Det var jobbigt den gången, och jobbigt var det också idag. Vad är det med Blanktjärnsrundan egentligen?
Jag sprang den åt andra hållet och östra Blanktjärn var lika magisk som vanligt men ungefär där tog energin slut. Pang bom. Jag minns den sista halvmilen som i ett töcken och jag gick (då hade jag slutat springa) och tänkte på ingenting för jag orkade inte fokusera på något.
Så är det ibland – dagsformen varierar. Ett litet leende orkade jag ändå med när jag passerade skylten med ”fjällen”. No shit Sherlock!
Magiska bilder!!
Fantastiskt vackert! Men trist när kroppen inte vill. Nästa gång kommer du flyga fram!
Jeanna: sverige är magiskt!
Madelaine: tjärnen heter det nog men ja, verkligen superturkost!!
Måste vara det turkosaste tjärnet (heter det så?) i Sverige. Iallafall så är det så läckert.
ORKAR knappt vilka underbara foton och vilken fantastisk miljö! Aaaaaaah! Nu går jag upp ur sängen, rent av ;=) Och, jag håller verkligen med. Dagsform kan göra helt galna skillnader i löpningen, även när den knappt märks när en gör annat.
Mari: hoppas det!
Annika: jo. med fika. orkar uppenbarligen inte på just den här rundan? 50 km trail gick däremot bra.
Helena: magiskt landskap! tack!
Rund är också en form: ja, jobbigt!!
Lina: men vad KUL att höra det!!
Det var faktiskt ditt förra inlägg om rundan som fick mig att åka dit och springa den förra veckan. Jag är från Jämtland och fattar inte hur jag inte hört talas om den förut, men som tur var skrev du om den och jag sparade det i minnet mitt så jag kunde passa på när jag var hemma nu i sommar. Helt magiskt fint! Jag ska definitivt tillbaka.
Ljuuuuuvliga foton!!! Trailporr när den är som bäst!
Men förstår din känsla. Riktigt trist när kroppen inte alls vill vara med… 🙁
Kram M
Vilka MAGISKA bilder!!!
Vi kanske måste ta den där rundan om några veckor inser jag!
Underbart ställe, vilket vatten! Men tråkigt med den trötta känslan, men snart är du med i matchen igen =)