Jag var inte superpepp pÃ¥ lÃ¥ngpass när regnet stod som spön i backen tidigare idag. Det blev en blöt lunch med en före detta kollega och sedan stÃ¥lsatte jag mig i onödan – för när jag väl kom till Ursvik var regnet som bortblÃ¥st. Det var visserligen mörkt sÃ¥ jag sÃ¥g inte var det var lerigt och geggigt men vad gör väl det när man har terrängskor som enkelt kan duschas av och snabbt torkar till nästa lersväng?

Jag körde 2 varv på den upplysta 5-kilometersslingan innan Annie och Annika kom. Vi tände våra pannlampor och sprang runt 7-8 km till. Ett fint mysigt långpass i mörkret. Jag fick en energidipp på slutet eftersom jag bara fyllde bara på med vatten mellan de 2 rundorna men runt kom jag.

Det var först när vi sprungit klart som jag sÃ¥g hur skorna sÃ¥g ut. Och de vita strumporna. Men skorna är det som konstaterat ingen fara med, dÃ¥ är det värre med strumpor som är vita…