Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Puh vilken dag! Den har bestått av möten och hundpromenader om vartannat. Och nu på slutet har jag hunnit med några skidbackar så jag har faktiskt bara 12 kvar i min utmaning! Jag har också hunnit med ett härligt samtal med Ella på Island. Hon konstaterade att jag är en orosmänniska. Jag oroar mig för en massa saker. Jag borde sluta med det. Hur gör man? Eller är det kanske min drivkraft?
Ombytligt väder i Åre: snö, grått och sol. Men på min instagram (@sararonne) var det fluffigt om fötterna!
Njäe, stänga av helt är svårt. Kanske mer att komma till insikt och konstatera att detta kan jag inte göra något åt. Tanken kvar men ständiga oron borta.
Madelaine: jag tror jag grubblar mest i mitt eget huvud, men att det går väldigt mycket upp och ner. alla inlägg om livshälsa skriver jag ju väldigt mycket för min egen skull!
Känner igen mig, jag är nämligen också en orosmänniska! Tips mottages tacksamt på hur man slutar (eller iaf minskar) på detta 😉
Jag är likadan och jag önskar att jag liksom var lite mer cool 😉
Jag måste säga att det verkligen inte märks i din blogg att du oroar dig. Du verkar vara den där coola jag vill vara :).
Jag har som Ingmarie också börjat med meditation, ibland lindrar det lite, ibland inte alls. Det beror liksom på. Men jag mediterar ändå för att försöka stilla tankarna.
Jag tror man är lite som man är, på gott o ont. Men om man gör vad man kan, väger för och emot så försöker man åtminstone minimera oron.
Saras träningsblogg: ja, kanske är det ett mer rätt ord!
Anna: finns såklart 2 sidor på samma mynt. tur det! 🙂
Ingmarie: bra beskrivet!
Snorkkis: bra nyårslöfte! stängde du bara av?
Johanna: typ allt och inget: åldrande, pengar, karriär, ärenden som ska göras, stort och smått. 🙂
Em: det är sant – finns nog många olika typer av oro!
Jag oroar mig med för allt. Men det märks inte när man läser din blogg med allt du gör. Det verkar inte hindra dig att prova nya utmaningar såsom i arbete o äventyr. Jag känner att MIN oror hindrar mig att prova nya utmaningar inom arbete och resor. Så jag tror att DU kommer att lösa detta. Trevlig helg
Det märks aldrig i bloggen att du oroar. Vad är det som oroar?
Ja det är inte så lätt. Jag gav som nyårslöfte för två år sedan att inte oroa mig över saker jag inte kan påverka. Och det löftet har faktiskt fungerat, lite i alla fall. Bra början, och befriande att tänka så.
När oron tar över och stjäl energi tror jag den är av ondo men när den hjälper en att få ändan ur vagnen ”and do something”. 🙂
det handlar, som vanligt, om balans. 🙂
Jag har funnit att meditation är ett bra hjälpmedel när det tippar över åt ena eller andra hållet. 🙂
Kram
P.S. Vad fin bloggen blivit. Enkel & fin. Precis som du! ÄVEN om du grubblar 🙂 D.S.
Ja hur får man stopp på alla tankar? Lättare om man bara gjorde utan att tänka så mycket. Men jag tror att det också är en bra egenskap Sara 🙂
Kram & trevlig helg!
Jag är definitivt också en orosmänniska…eller kanske snarare en grubblare 😉