Idag har vi vilodag här i alperna. Skönt, tycker de flesta musklerna på kroppen. Jag har träningsvärk i mina triceps och högt upp på låren. Det sistnämnda kommer från alla höjdmeter vi tar oss uppför hela tiden. Varje dag kryddar vi löpningen med en massa styrka och rörlighet och därav tricepsträningsvärken. Man måste ju balansera ut det hela lite…
På den senaste tiden har jag funderat på vad som skulle hända om jag slutade blogga. Svaret på den frågan är: ingenting. Världen skulle ju snurra på precis som vanligt. Nu säger jag inte att jag ska sluta blogga men tanken känns inte så himla konstig längre. Det är en behaglig känsla. Lite frihet.
I mitt bloggjag har jag gått igenom en hel del faser. Jag minns fortfarande när jag fick mina första par skor – för att jag bloggade och ett företag ville synas med sin senaste skonyhet. Jag minns när jag började bli bjuden på en massa pressträffar. När det kändes så himla viktigt att vara med där det hände. Och jag minns väldigt tydligt när jag började känna att jag inte orkade med allt det där. Framförallt är jag starkt medveten om den känsla jag haft det senaste året: att jag inte ids vara mitt i alltihopa bara för att vara med och inte bli bortglömd. Det pratas ibland om FOMO – fear of missing out. Jag känner tvärtom. Jag tackar nej till det mesta utom när mina favoritvarumärken bjuder upp till dans.
Det fanns en tid då det var viktigt att vara med för att bloggen skulle bli stor. Då var det liksom jag som följde efter bloggen. Nu får bloggen följa mig istället.
Blandade bilder från den senaste vintern. Jag minns den som härlig.
SÅ klok OCH SÅ vacker 🙂
Har ju legat golvad och var tvungen att uppdatera mig 😉
Fantastiska bilder från alperna också! Ses snart hoppas jag!
Huvudet på spiken! Det är ju därför vi läser- för att vi får följa med dig på äventyr. Inte ett klädmärke! Det är så rätt det kan bli!
f ö- dina bilder- man vill HOPPA GODDAMMIT IN I DEM JU!
Vi följer så gärna med så. Särskilt till bergen. Till stranden. Och till de där andra vackra platserna du visar. Och ja, visst är det så, upplevelser och känsla av träning är så mycket roligare än pressreleaser!
Helt rätt. Skönt beslut att landa i och jag hade precis samma tankar nu under sommaren (även om min blogg är en bråkdel av din 🙂 ). Nu är det mer frihet på något sätt och jag har landat i mig själv. Heja dig Sara!!!
Men är det inte just så – du har lagt in energi och kraft på att vara med, att synas, att delta och sprida vem du är och vad du står för – och nu när du har nått den publik som uppskattar dig för vem du är och inte bara för vilka produkter du visar så rullar det liksom på av sig själv och du kan välja själv vad du vill skriva och dela.
Det är liksom belöningen för att du är du och för att vi gillar dig!
De flesta som bloggar vill väl komma ungefär dit, men det är inte så enkelt – krävs en riktigt bra blogg, krävs fokus, krävs bra kontakter och en liten gnutta tur. Ju fler bloggare inom samma genre desto svårare är det ju att hitta sin egen nisch.
Du inspirerar på många sätt. Fortsätt låta bloggen följa dig!
/a
Håller med ovanstående! En av orsakerna till att jag hänger är är just att bloggen känns genuin och härlig och inte ”köpt”. Och alla fantastiska bilder såklart!
Tycker att du låter väldigt klok!! Kan det ha att göra med åldern och livserfarenhet…nu säger jag ju inte att du är gammal men 🙂
Bloggen är underbar och verklighets trogen så låt den hänga med dig ett tag till är du snäll!!
Jag vill spontant skrika NEJ, sluta för guds skull inte att blogga.
Men kan definitvit känna igen mig, fast i mitt vardagsliv istället.
Vill bara säga att Du är en mycket stor inspirationskälla för mig och min träning. Du är den träningsbloggare som verkligen tar fram min träningsglädje och till viss del även livsglädje!
Tycker verkligen, lite likt ovan, att det är exakt det du gör just nu. Låter bloggen hänga med dig. Så mycket mer avslappnande, visst? Tycker att du har varit bättre än nånsin på senaste. Säger jag helt utan att ha tillfrågats om en åsikt 😉
Tycker det är skönt att slippa läsa om alla dessa pressreleaser (även om det kan vara kul i liten mängd) och istället få njuta/inspireras av härliga bilder, alla dina små utmaningar/ projekt och läsa om äkta träningsglädje. Visst är det kul med nya träningskläder och det kan ge motivation till träning också men det är inte samma sak.
Visst skulle världen fortsätta snurra som vanligt om du slutade blogga men den skulle bli en hel del tråkigare!