Älskade fina sommar. Och semester. Jag gillar dig. Men, du är inte alltid så enkel att handskas med. Du tar ju slut! Lite som en vacker bukett med blommor i en vas. Och fastän livet fortgår med nya äventyr och fler härliga dagar även efter din existens så är det med en ömsint dos ångest jag spenderar tid med dig. Svär över mig själv när jag räknar ner dagarna för vad spelar det för roll när livet bjuder på så mycket fantastiskt hela året om man bara vågar släppa in det och ta tillvara på chanser och möjligheter och ibland också kanske utmana på eget bevåg.

Med det sagt sÃ¥ är det sista lördagen i Halmstad pÃ¥ ett tag. Och imorgon sista söndagen. Sedan sista mÃ¥ndagen och dÃ¥ även sista veckan pÃ¥ semestern. En del av mig vill trycka pÃ¥ paus. En annan del vill spola framÃ¥t till nya roligheter. För ja – det blir ju massor av det. Livet är ju till för att levas liksom, eller för att Ã¥terge ett favoritcitat om livet som jag delar med Grabben ”det här är inget genrep vad jag vet”.

I september Ã¥ker jag hur som helst till Playitas med ett kompisgäng för att uppleva lite mer semester. Ja, ni läser kanske deras bloggar ocksÃ¥ sÃ¥ ni fÃ¥r lista ut vem som ska dit. Det blir semester, strand, sol och träning. Det ska bli härligt! Och det gör pÃ¥ det stora hela inte sÃ¥ ont att sommarsemestern snart är till ända – det kommer ju mer!

Fram tills dess ska jag springa lite i alperna en vecka – men jag kommer ocksÃ¥ spendera en hel del tid i fjällen. Ja, typ all tid faktiskt. Det var ju det där med att tillvara pÃ¥ möjligheter och utmana det ibland…

Klädd för powerwalk – enda gÃ¥ngen pÃ¥ semestern som vindjackan (Craft Featherlight) Ã¥kt pÃ¥