Jag är hemma från Norge och det med besked. Tvättmaskinen går på full fart och jag har fått diagnosen typ gubbvad. Sjukt sexigt, eller hur! Tack för den Norge. Ni hade vackra vyer, kristallklart vatten som var alldeles turkost, renar som gömde sig i gräset och magiskt solsken och dramatiska berg. Men att dra på mig en åkomma i vaden hade jag verkligen inte lust med.
Eftersom den konstiga känslan i benet inte gav med sig över natten eller när jag var ute och gick (haltade) en sväng sÃ¥ bad jag den här superkvinnan om tips pÃ¥ bra naprapat. NÃ¥gra timmar senare lÃ¥g jag pÃ¥ behandlingsbänk hos Joakim pÃ¥ Specialistgruppen och fick stötvÃ¥gsbehandling. ”Som en spa-behandling” sa han för att beskriva känslan jämfört med när jag körde stötvÃ¥g pÃ¥ min hälsena för nÃ¥gra Ã¥r sedan. StötvÃ¥gsbehandling pÃ¥ en muskel jämfört med pÃ¥ typ ben gör inte ont, jag skulle gärna göra det varje dag om jag fick. Det är mycket skönare än vadmassage som jag personligen tycker är outhärdligt.
Efter lite googlande pÃ¥ gubbvad sÃ¥ tycker jag inte att mycket av symtomen stämmer in, förutom att jag har ont i själva vaden, och inte heller har jag fÃ¥tt samma rekommendation pÃ¥ övningar och sÃ¥dant som jag har läst mig till. Jag ska inte göra tÃ¥hävningar och sÃ¥dant – däremot stärka upp mina vrister lite genom olika övningar med gummiband. Sedan ska jag fokusera pÃ¥ intervaller den närmsta tiden – fast kanske inte just idag. Joakim pÃ¥pekade att mycket är individuellt – man ska vara lite försiktig med allmängooglande alltsÃ¥ (min slutsats). Nästa vecka ska jag tillbaka till Specialistgruppen igen. Undrar om man fÃ¥r lÃ¥na hem en sÃ¥dan där stötvÃ¥gsmaskin över sommaren?
