På dagens schema stod julgranshuggning. Mormor och morfar var tveksamma inför uppgiften – de hade inte kunnat hitta någon bra gran. Inte konstigt tyckte jag, det är ju i Stockholm som alla hälsingegranar står enligt skyltarna. Den gran som vi till slut högg ser definitivt inte ut som de präktiga mångahundrakronorsgranerna på St Eriksplan…

Hur som helst, mormor hade sett ut en godkänd gran på markerna. Hela julgranshuggararmén tog sparkar och yxor och promenerade dit. Var ska vi gå, undrade vi när vi inte förstod att granen ett stenkast från grusvägen var en 12-metersbjässe och att det var ”vår” gran eftersom det var toppen vi var ute efter. Snön var nästan midjehög (enligt triathlonmätning) men sådär lätt och pudrig, så vi pulsade dit.

Vi turades om att såga och så till slut föll granen. Men toppen hamnade i ett skruvstäd mellan 2 andra träd – och klämdes liksom fast! Aj aj vår gran, utbrast vi och fick till slut nöja oss med en hörngran. Ja, alla sidor är liksom inte lika fina och den är lite sned och lite vind så den kräver ett hörn så att man kan gömma fulsidan. Men vi har en gran och i morgon ska den kläs.

Julgranshuggararmén

Snö!!

Morfar sågar…

Efter ett tag puttar vi på…

Mormor undrar hur det ska gå!

Där föll den!

…och fastnade!

Dags för frakt!

Mamma bär granris

Och här är den!