Så var det gjort. Min klass på Rosa Dygnet. Den 3:e i karriären… Jag körde klassen ”movie night” och vävde in filmmusik med norska superintervaller. Jag vet inte om jag är nöjd. Kanske lite. Men också inte. Det är svårt det där. Svårt att veta ljudvolym, svårt att veta hur mycket tid som är kvar när man inte ser tiden på stereon. Ibland fick jag gissa lite hej vilt. Ibland gissade jag rätt, ibland lite fel…
Det var hur som helst bra drag på Sportlife Exclusive och arrangörerna hade som vanligt ordnat det hela mycket bra. Jag hoppas att alla som var där, oavsett vilken klass de gick på, kände att de fick bra träning. Det är smått ofattbart att förstå att under den tiden som jag lämnat min klass, hängt i loungen, gått till hotellet, beställt upp mat och så småningom somna och sova ett gäng timmar – så sitter det fortfarande folk och cyklar! Stefan och Roger satsar på att köra hela dygnet. Det är smått ofattbart att jag också gjorde det en gång. Hur gick det till liksom?
Svaret är egentligen enkelt. Jag bestämde mig. Och så gjorde jag det. För – hur svårt kan det vara? Uppenbarligen gick det alldeles utmärkt. Som så mycket annat här i livet…
Några av arrangörerna: Johanna, Maria och Emil
