Det här med att ha åsikter alltså. Det är rätt jobbigt. Som häromdagen. Och som idag. Jag hängde med ett lag som kom tvåa i sprintstafett på triathlon. En tävling som lämnar en hel del att önska för publik och för de tävlande, att döma från reaktioner Twitter och Facebook.
På triathlon får banan (vad gäller löpning) avvika 10% från den officiella distansen. Grabben skulle springa 5km vilket är sista grenen i triathlon – och gick i mål på drygt 16 minuter. En annan tävlande sprang en mil och kom in på 41 när hen springer på drygt 50 i vanliga fall. Jag läser här och var att millöparna fått drygt 8km på sina gps-klockor. På Twitter har begreppet ”triathlonmil” myntats och jag läser statusen ”ta en triathlonmil så går det fort”. Klockrent.
Målområdet vid Slottet bestod av kaos deluxe. Turister och triathleter omvartannat. Ingen speakerröst på den kvarten vi var där och tog emot ett segrande stafettlag (som vi inte visste om och därför inte hejade lite extra på) och ett snyggt lag som kom tvåa. Bredvid målet fanns ett tält för ”atleterna” (enligt skylt) men vem som var välkommen in vet jag inte för Grabben blev inte insläppt. Efter lite tjat fick han i alla fall med sig medaljer till sina lagkamrater som var kvar vid växlingen men det verkade inte helt enkelt med den detaljer heller. Ett vätskebord stod precis där funktionärer hjälpte publik (mestadels turister) över banan men det var som korvstoppning och vätskebordet skymdes av trängseln. Simmarna i stafettlaget som startar 10 minuter efter en annan startgrupp är så mycket snabbare att de simmar ikapp och om den tidigare gruppen. Hej kaos.
En tjej i vårt publiksällskap säger att den tävlingen hon tittade på förra året var mycket bättre organiserad och undrar vad det är för tävling som pågår just nu. Det är Stockholm triathlon (fast som nu heter ITU World Triathlon Stockholm). Tävlingen hon tittade på förra året var – också – Stockholm triathlon (fast officiellt sett kanske den hette något annat då). Samma, men så himla olika. För några år sedan var jag funktionär på vad som då hette Mazda Stockholm Triathlon och det var kul – och funkade himla mycket smidigare. Men som sagt, jag orkar inte riktigt ha någon åsikt. Det var kul att heja på trots att växlingen vid stadshuset och målgång vid slottet gjorde det svårt för oss som publik. Men vem har sagt att det ska vara enkelt?
Jag är inte bitter. Jag är bara förvånad. Och blir än mer förvånad ju fler kommentarer, Facebookuppdateringar och Tweets jag läser. Hur kan det vara såhär uselt?
Och så är jag trött i mina höftböjarmuskler. 2 timmars promenad med Annika i morse och så hela dagens hejande och springande fram och tillbaka längs med (hela) Norr Mälarstrand har gjort sitt till. I morgon börjar en ny vecka. Fullspäckad. Som vanligt.
[…] gran eftersom det var toppen vi var ute efter. Snön var nästan midjehög (enligt triathlonmätning) men sådär lätt och pudrig, så vi pulsade […]
Instämmer, en tydligare bansträckning på löpningen och ordning vid målgång hade gjort (det i övrigt roliga) loppet så otroligt mycket bättre för min del.
Detta var min första stora triathlon och vet inte vad som kunde förväntas, med vid rena löpnings arrangemang jag deltagit i har jag aldrig upplevt sådant kaos kring målgången.
Jag tävlade i förra årets Stockholm Triathlon. Då fungerade allt otroligt bra.
Lite strul med resultatlistor (jag presenterades som 3:a i flera dagar 🙂 ) men i övrigt var det kanon!
Kaoset började redan på morgonen när man fick reda på att det inte kunde tillhandahållas någon transport av överdragskläder (för min del kan det kännas rätt viktigt att få på sig ngt varmt efter målgång).
Simningen var bra, sen kommer vi tillväxlingsområdet det var väldigt trångt och långt att springa där med cykeln samtidigt som mkt folk kom för att lämna sina grejer. Jag krockade nästan med ett par personer.
Under själva cyklingen sen så saknade iaf jag riktiga skyltar, det var bara några väldigt provosoriska pappskyltar som man knappt såg vad det stog. Dock väldigt duktiga fuktionärer som hjälpte en med inbromsningar och höll publiken borta från banan.
Åter igen som kommer jag till växlingsområdet. Denna gång skall jag möta en massa som är på väg upp från vattnet och ut på sin cykling samt folk som ska lämna grejer.
En kort slutsats av växlingsområdet. Det var för trångt!
Sen det som var den största besvikelsen för mig löpningen. Jag har en förmåga att bli totalt tiltad i huvudet under ett lopp och då behöver jag någon som helst indikation av hur långt jag sprungit/har kvar.
Nu hade jag enbart min klocka att förlita mig på (ej GPS utan vanlig tid bara) och när jag kommer på vad som jag först skulle vara mitt upplopp så hade jag en allt för bra tid för att det skulle vara en mil så jag tog ett extra varv.
Hur svårt kan det vara att få upp en skylt där det står hur många km man sprungit varje varv? Detta skulle ha underlättat nå enormt för trötta människor…
Håller helt med dig – viss förbättringspotential finnes. Särskilt det där med kläderna, burr att gå tillbaka i blöta tävlingskläder! Skrev också ett inlägg på temat.
Jag var med och deltog. Jag var med i ett stafettlag och vår löpare fråga flera funktionärer om det kan stämma att hon ska gå i mål trots att hennes GPS visade på 8,5km och inte 10km som det stod i inbjudan,- Ja, du är klar nu, fick hon till svaras. Mycket folk och mycket kaos i växlingsområdet, svårt för publiken att se oss och växlingarna. Hoppas att de tar till sig och gör bättre, har också hört att det var bättre förra året.
Vad tråkigt! Jag tävlade förra året och det var ordningen självt. Helt fantastiska funktionärer och tydligt markerat och lätt att ta sig fram. Men så var det ju så mycket större i år- men desto viktigare med ordning. Känns som sporten har växtvärk i Sverigen? Bra belyst som vanligt Sara!
På kartan som man fick stod det att man skulle springa 2 varv i gamla stan. Frågade oxå funktionärerna på vägen om det stämmer. . Men det stämde ju inte…jag sprang ett varv för mycket. Fick 6.6 km på min garminklocka. Därmed oxå sämsta tiden på löpning i damklassen. Sen efteråt läser jag på nätet att man skulle ta ett varv. Nu var jag inte så insatt i det hela då hoppade in bara för nån annan som blev skadad. Men tråkigt för vi hade fått mycket bättre plats:
Oj, jag vet inte ens var jag ska börja gällande kaoset i dagens tävling! Jag körde sprint distans o det första jag hörde från speakern när jag kom till växlingsområdet var att det INTE fanns nån transport av kläder till målgången. Detta trots att det stod i start PM:et att det skulle finnas o att vi fått påsar som vi skulle sätta våra startnummer på. Jaha, tävlingen förlöper rätt odramatiskt trots det eländiga vädret men jag har usla kilometertider på klockan under löpningen. Döm om min förvåning när jag kommer in på 2 minuter kortare tid än förra årets Stockholm triathlon (men med annat namn…) I målfållan är det kaos och jag sliter tills slut åt mig en medalj från en förvirrad funktionär och beger mig för att leta efter vätska och en banan. Vätska hittar jag men det fanns INGET ätbart… Får en t shirt som jag tar på mig istället för min genomblöta topp o går skakande av köld det som då kändes som en oändligt lång väg tillbaka till mina torra kläder. När jag kom hem såg jag på resultatet att jag gjort min snabbaste ”halvmil” i år, jo säkert….
Ja du, det var inte mycket enklare att vara funktionär än att vara tävlande idag, vi hade fått extremt dålig information på förhand också. Bara en sån enkel sak att alla funktionärer borde ha fått en startlista så man visste exakt när alla startgrupper skulle starta och vilken distans de skulle köra, det fick man ju jättemycket frågor om under dagen. Vi fick påminna tre gånger om att vi inte hade fått någon som helst mat eller dryck, det fanns inte tillräckligt med avspärrningsband men som tur var hade min Hofvet-kompis tagit med sig från Hofvets förråd som vi kunde använda osv, osv…. Nej, det var sista gången jag var med och var funktionär på den här tävlingen.
Oj, ja det låter ju minst sagt rejält kaosartat. Vi som tyckte att provtävlingen här i Kungsbacka förra veckan hade förbättringspotential till nästa års premiär men här var det bara knappa 40 tävlanden. En sådan stor tävling borde man tycka hade en högre standard…
Jag tycker om när du tycker för du har vettiga åsikter och framför allt så står du för den du är och det gör dig till en oerhört stark person i mina ögon.
[…] Dag 2 av Stockholm Triathlon som också titulerar sig ITU World Triathlon Stockholm behöver arrangörerna rycka upp sitt eget engagemang och organisation. Sara beskriver det super bra här. […]
Det var verkligen urdålig och rörig info på både hemsida och vid tävlingsområdet. Jag gav upp mina supportförsök.