Segerns sötma – och den beska smaken av mjölksyra. Så kan man sammanfatta dagens 10km längdåkning på lunchen. Ett alternativ hade kunnat vara personbästa med 10 minuter. När man springer kan man också bli dödstrött och vilja lägga sig ner och pausa kampen ett tag. I längdskidåkning växlar jag mellan längtan efter pausknappen och viljan att trycka hårdare på gasen mest hela tiden. I ena sekunden är jag jättepigg. I andra sjukt trött.
Spåren i Björnen visade sig från sin bästa sida och bjöd på solsken och tystnad. Här och var åkte jag förbi några frilufsare, och ibland blev jag omåkt av skidlöpare från Siljans skidklubb eller vad det nu stod på deras jackor. I uppförsbackarna utmanade jag mig själv genom att inte få torka bort snoret från näsan innan jag kommit över kröken. Nej, jag tänkte faktiskt inte varna känsliga läsare innan jag skrev det där. Jag är säker på att jag inte är den enda som tycker att näsan rinner på ett alldeles oförklarligt sätt när jag åker skidor eller springer på vintern. But why?
Vid 7km fick jag en dipp och tog det lite lugnt. Här har jag fortfarande någon minut att hämta hem relativt enkelt. När milspåret gick samman med 5-kilometersspåret efter 8km fick jag målvittring och körde på. I mål visade klockan långt mycket mindre än jag trodde. Det var först då jag kände den beska smaken av gammal mjölksyra i munnen. Och iskalla tår utan känsel i pjäxorna. Men segerns sötma är större. Nu såhär en timme efteråt är det mest smaken av nygräddad kanelbulle och en stark cappuccino på Grädda Åre som kittlar smaklökarna – och den där klumpen av ansträngdhet kommer ligga kvar i halsen ett tag till.
Åh detta snor alltså! Skönt att höra att det är någon mer som också tycker att den produktionen går upp något alldeles otroligt på vintern 🙂
Åh detta snor alltså! Skönt att höra att det är någon mer som också tycker att den produktionen går upp något alldeles otroligt på vintern 🙂
Hej!
Har följt din blogg ett bra tag nu, men aldrig kommenterat. Du är verkligen en inspirationskälla. Är själv på väg till Björnen och skidspåren på sportlov. Har inte åkt längdskidor sedan jag var liten men längtar efter det nu. Vi kanske syns! (..eller jag kanske ser dig rättare sagt. Om jag vågar ska jag säga hej… 🙂
Mvh Jenny S
Hej!
Har följt din blogg ett bra tag nu, men aldrig kommenterat. Du är verkligen en inspirationskälla. Är själv på väg till Björnen och skidspåren på sportlov. Har inte åkt längdskidor sedan jag var liten men längtar efter det nu. Vi kanske syns! (..eller jag kanske ser dig rättare sagt. Om jag vågar ska jag säga hej… 🙂
Mvh Jenny S
Mia: äsch, vi har nog alla samma problem – och kanske samma lösning? 🙂
Mia: äsch, vi har nog alla samma problem – och kanske samma lösning? 🙂
haha….det dar med snoret! Min nasa rinner konstant nar jag springer eller aker langd! Enklast att losa med langd (och nu borde jag kanske varna kansliga lasare ;-), nar jag tar ett staktag och skjuter ifran sa att jag star tippad frammat (eller hur jag nu ska forklara det) har jag lart mig att ”frasa/blasa” ur nasan….mycket effektivt hihi sa kan tipsa att prova med risk for snoriga byxor!
haha….det dar med snoret! Min nasa rinner konstant nar jag springer eller aker langd! Enklast att losa med langd (och nu borde jag kanske varna kansliga lasare ;-), nar jag tar ett staktag och skjuter ifran sa att jag star tippad frammat (eller hur jag nu ska forklara det) har jag lart mig att ”frasa/blasa” ur nasan….mycket effektivt hihi sa kan tipsa att prova med risk for snoriga byxor!
Annoula: ja det är ju lite positivt, för när man är som tröttast kan man tänka att man kanske kommer bli pigg igen om 3 stavtag!
Annoula: ja det är ju lite positivt, för när man är som tröttast kan man tänka att man kanske kommer bli pigg igen om 3 stavtag!
Jag känner igen mig, jag funkar precis på samma sätt när jag åker skidor… Kanske är det lite det som är tjusningen?
Jag känner igen mig, jag funkar precis på samma sätt när jag åker skidor… Kanske är det lite det som är tjusningen?