Ella skrev om den arma stackars kvinnokroppen häromdagen. Extremt läsvärt! Hon följer upp det med det här inlägget. Idag läser jag nedanstående tweet. Och det slår mig ungefär en hundrade gång hur så mycket är så himla fel.

Vad är det som driver klädkedjorna till att ständigt utmana med smalare modeller – och smalare skyltdockor – när samhället säger sig vara trött på det genom artiklar i tidningar och andra opinionsbildare? Vad är det som driver samma tidningar till att hejvilt blanda mellan att läxa upp sina läsare att vara nöjda med sig själva och lära ut självbildsbättringstips och sedan fronta framsidan med quickfixes och löften om smalare midja och färre kilon? Vad är det som får samma tidningar att ha ännu lite smalare modeller? Vad är det som får människor i den gemenskap vi kallar samhället att utåt tycka att det är för jävligt med dagens ideal och sedan med alla signaler som går att tillgå visa de som inte håller formen att de inte duger? Vad får oss att i ett sammanhang tycka att alla ska passa in och att alla ska bli accepterade – och i nästa andemening stänga någon ute? Hur kunde det gå så snett?

Varför blir vi så fördummade i en grupp än när vi står på egna ben. Var och en och för sig så skäller vi ut rubrikerna om hetsbantning på kvällstidningslöpet. Sett till var och en av oss i grupp så köper vi lösnummer hejvilt när vi får det rätta bantningslöftet. Var och en och för sig tycker vi att skyltdockorna allt oftare är alldeles för smala. Sett till var och en av oss i grupp så tycker vi att just den outfiten från just kedjan var så himla snygg så vi shoppar där hej vilt. Och önskar att vi såg ut just så som dockan.