Det har garanterat sagts många gånger förr – men nu är det v e r k l i g e n höst! Det är på hösten (och vintern och våren) man fryser lite när man kliver utanför porten – men blir varm efter bara de första löpstegen. Det är på hösten man myser lite extra efter duschen när man kommit in till värmen igen. Det är på hösten man badar i löven under löprundan och det är på hösten man verkligen tänker på hur mörkt det är trots att klockan bara är 18 – på vintern är man ju van!

Jag snodde åt mig en löprunda runt Kungsholmen alldeles nyss. Jag hade inte tänkt att träna just ikväll – efter en mycket märklig dag med skumma hjärtrusningar imorse när jag gick till jobbet och illamående och huvudvärk fram till lunch så gick jag hem och däckade i sängen. 4 timmar senare var jag en ny människa! Jag vet inte riktigt vad som hände – men jag hade sjukt störd nattsömn i natt och gissar att kroppen aldrig sov alls. Ni vet när man ligger och drömmer att man försovit sig till det ena och det andra och vaknar stup i kvarten för att kolla om det är sant? Ingen djupsömn direkt.

Jag gjorde som alla andra löpare runt Kungsholmen (förutom typ 3) och klädde mig i svart: svarta långa tights från Casall (ni långbenta tjejer borde spana in dem!), svart löparjacka från Adidas och svart kortärmad underställströja från Craft. Ett par knallrosa NikeFree på det och jag kände mig som Sara igen!