Träningsglädje

Den friskaste och fräschaste maten jag vet är ugnsbakad lax pÃ¥ salladsbädd med pappas sÃ¥s. I andras ögon gÃ¥r den där sÃ¥sen förmodligen under namnet romsÃ¥s eller nÃ¥got sÃ¥dant, men min pappa har gjort den sÃ¥ länge jag kan minnas – och dessutom tycker jag att romsÃ¥s lÃ¥ter rätt äckligt.

Vi fixade ingredienserna på Hemköp i Halmstad. En rätt liten matbutik men som ska ha cred för sitt ekologiska utbud. Både lax, tomater, ruccola, och avokado inhandlades ekologiska medan creme fraiche, stenbitsrom, dill och sojabönor fick bli av den vanliga sorten. Rieslingen Ecologica Berlina är kravmärkt och det finns allt som oftast en sådan flaska på kylning hemma hos oss. Perfekt till lax på grönsaksbädd serverat på mjuka soffkuddar ute på balkongen samtidigt som man hör ett helt okej reaggeband spela i Graffittiparken tvärs över Nissan.

Jag lade grunden till middagshungern under ett löppass tidigare ikväll. 2 varv runt Galgbergets 3-kilometrare avverkades i lugn fart medan jag njöt av att bara vara. När man läser bloggen kan man tro att jag är pÃ¥ träningsläger men jag gör det jag gillar bäst just nu. Jag är. Här och nu och som bara den. Fantastiskt skönt! Jag tog tid pÃ¥ mig under mina 6 kilometer. Jag tog tid pÃ¥ mig när jag gjorde 60 utfallssteg enligt Jari Ketolas 10-veckorsuppmaning som hela bloggvärlden hakat pÃ¥ och jag tog tid pÃ¥ mig när jag gjorde 2.5 trappintervaller á 100 trappsteg stycket. Jag hade tänkt mig 6 men jag orkade inte orka pÃ¥ slutet. SÃ¥ jag sket i dem – lika nöjd ändÃ¥.

Det är rätt fantastiskt att vara här och nu och ingenting annat. Men det är frukstansvärt svÃ¥rt att göra ingenting med gott samvete. Förutom mitt lilla morgonpass och min eftermiddagsträning har jag inte gjort nÃ¥gonting alls idag. Inte en enda upplevelse att hoppa högt av. Inte Ã¥kt nÃ¥gonstans, inte gjort nÃ¥got vettigt att lägga till minnesbanken. Jag har köpt 2 vykort och druckit 1 latte macchiato pÃ¥ Espresso House. That’s it! Och sÃ¥dant är nästintill straffbart i mitt medvetande. Att gÃ¥ omkring och göra ingenting är slöseri med tid säger ena Sarahalvan, medan andra delen av mig själv tänker pÃ¥ det här inlägget. Vi är väldigt mycket även när vi inte gör nÃ¥gonting alls. Det är helt okej det med. Ingenting behövs ibland. Och vi är alltför hÃ¥rda mot oss själva alldeles för ofta.

Min mage är rätt rosaskimrande från strandhänget igår så jag trotsade solen med extra lång sovmorgon imorse. Sedan tog jag med mig mina podcasts och gick ut för att träna något annat än löpning.

Den vanliga morgonpromenadsrundan pÃ¥ 40 minuter fick duga och vid varje parkbänk eller annat bra ställe stannade jag och gjorde armhävningar, dips och magövningar. PÃ¥ en tillräckligt lÃ¥ngkort raksträcka gick jag utfallsgÃ¥ng. Fint att fÃ¥ in lite allroundträning innan frukost. Eller ja – lunch. SlÃ¥r vad om att jag inte kan hÃ¥lla mig frÃ¥n löpningen i eftermiddag dock…

Den är verkligen här nu, beachsäsongen 2011! Stranden kryllade av badglada soldyrkare idag men vi lyckades hitta en tom plätt i Frösakull. Äventyrscabben kände sig hemma bland lyxvillorna och jag och Grabben utbrast ”åååh” och ”aaah” efter var och vartannat hus som vi körde förbi. Tur att vi redan har en lägenhet som är världbäst, annars skulle vi nog vilja bo här…

Planen idag var egentligen att springa alla stränder i Halmstad, men Grabbens vad tyckte det var en dålig idé redan vid kilometer 5 imorse. Då hade vi avverkat Västra stranden och filosoferat kring dess varaktighet. Det är inte Halmstads ståtligaste strand direkt, men hade den legat i Stockholm hade den varit top notch. Vi diskuterade grejer man skulle kunna göra med den här stranden, och har ett och annat förslag att komma med till Halmstad kommun och eventbolaget Halmstad & Co.

Eftersom Grabbens vad pajade sprang vi inga fler stränder idag. Istället stack vi som bekant iväg till Frösakull. Där lÃ¥g vi i nÃ¥gra timmar medan jag averkade den ena podcasten frÃ¥n Jillian Michaels efter den andra. LÃ¥t dem aldrig ta slut! Jag tog ocksÃ¥ med mig en podcast i örat när jag bestämde mig för att springa nÃ¥gra lätta tusingar vid 18-tiden ikväll. Jag fipplade bland apparna pÃ¥ telefonen och bestämde mig för att köra RunKeeper – dÃ¥ligt val! Hastigheterna stämde inte alls med hur jag sprungit och gÃ¥tt men än har jag inte kommit sÃ¥ lÃ¥ngt att pass som inte reggas pÃ¥ nÃ¥gon klocka eller app därför inte räknas. Däremot mÃ¥ste jag upprepa passet inom kort, kanske med lite mer intensitet i intervallerna. Bäst att jag gÃ¥r och laddar med lite räkmacka redan nu!