Träningsglädje

Nytt besök – ny tur längs Prins Bertils stig igår. Denna gång gick det lite snabbare och lite bättre än det brukar. Minus skavsåret på rumpan orsakad av en elak söm på mina tights. Det var inte särskilt skönt i duschen efteråt. Lägg därtill några andra skavsår från min sport-bh och jag ser nästintill ärrad ut.

Halmstad bjöd på sedvanligt ingentingväder som är för kallt för beachhäng och för varmt för att sitta inne. Perfekt för löpning alltså. Det blåste rätt ordentlig motvind på sina ställen men inne i strandskogen var det varmt och skönt. De dryga 13 km som utgör en bit av Prins Bertil som förut kändes så långa och liksom ett heldagsevent känns numer rätt så kort. Jag kan nästan varenda twist och turn utantill och det som gör det till en heldagsgrej är nog det obligatoriska efterspelet på Tylösand. Häromdagen var det after beach, nu blev det extra lång stretch medan MarathonMia och Grabben sprang intervaller, sedan gemensamma plankor följt av vätskepåfyllning på Bettans.

Lite senare på kvällen åt vi kanongoda kantareller som Mia plockat på hemliga ställen längs Västkusten, smörstekta och toppad med parmesan. Perfekta! En bit oxfilé, supersallad och lite bubbel till det och kvällen var gjord.

Det är lite mer än 5 månader kvar till årsskiftet, men jag har redan deklarerat ett nyårslöfte. 2012 ska bli året då jag cyklar. Efter att ha sett Erika trilla djupare och djupare i cykelhålet har jag bestämt mig. Jag vill också cykla och ha roligt. Dessutom måste jag hitta på ett vettigt alternativ till löpningen. Jag kan inte komma på något bra att träna imorgon, förutom just löpning, och det har jag tränat lite för många dagar i rad för att det egentligen ska vara förnuftigt. Varierad träning är trots allt den bästa träningen. Eller om det var den som blir av, men jag är nog ett steg ovanför i den trappan.

Cykeln har jag, så den mest grundläggande förutsättningen är fixad. Nu gäller det bara att cykla lite också. Emil påminde mig om att jag inte tränar lika mycket spinning längre och visst är skillnaden markant mot för några år sedan då jag inte gjorde annat än tränade spinning. Jag hoppas kunna öva på lite cykling inför mitt nyårslöfte, och sedan när det blir kallt och ska jag bli en spinningist igen. Om några månader får ni gärna påminna mig om allt detta. Det finns en liten risk att jag glömmer.

Idag är det i allra högsta grad sommar av den allra svenskaste sorten och det är långt till höst och kyla. Jag har badat i vågor och druckit bubbelvatten på Bettans Bar medan solen sken på alla som laddade med filtar och grillning inför kvällen i sanddynorna i Tylösand.

Träningsglädje Training Camp 5 bjöd på ett välbalanserat träningspass om jag får säga det själv. 20 minuter intensiv träning innehållandes intervaller och styrketräning på en tom och brännande tartanbana. Inget vatten så långt ögat nådde. Bara värme och svett och gräs som fastnade på armar och ben när jag kastade mig ner för att göra plankor. Och pusta ut.

Pulshöga pass är mumma för själen. Endorfinerna som sprider sig förnöjt i armar och ben bjuder på rus och motivation inför framtiden. Jag vill mer och jag vill se resultat. Jag vill känna den här känslan igen och det snart. Fast först skulle jag verkligen vilja bada.