Träningsglädje

Långholmen erbjuder fin city trail running – stig och skog som verkligen är mitt inne i stan. Klockan 06.30 låter trafiken från Essingeleden som en liten humla och alla sover i sina husbilar på autocampingen mitt under Västerbron. Man är inte alls ensam, då och då möter man andra löpare som springer bland stenar och rötter, grus och asfalt. Långholmen är, trots att det ligger mitt inne i stan, en stillsam liten holme.

Det var inte helt enkelt att gå upp imorse – men jag hade verkligen bestämt mig för att komma upp och morgonjogga så telefonen låg redo att väcka mig 05.40 på ett bord långt från sängen. Jag lyckades visserligen snooza ändå: genom att 2 gånger kliva upp ur sängen, ta 3 steg till bordet och sedan förhala det oundvikliga. När det sedan var dags på riktigt kände jag mig mer död än levande men en morgonjogg på 6 km rådde snabb bot på det.

Sommarmorgonen var galet varm redan klockan 6 och det kommer att bli en finfin dag. Långholmen doftade sött av intensiv växtlighet och jag sprang förbi rosenklädda väggar, prunkande kolonilotter och hav och åter hav av en massa grönt. Stockholm är fint, omväxlande och alldeles fantastiskt vackert.

PS. Om du gillar Långholmen lika mycket som jag tycker jag att du ska lägga en röst för att ön ska bli belyst och ännu mer löparvänligt

Philips har tagit fram nya hörlurar för sportentusiasten – de är svettåliga, tvättbara och tillverkade i antimikrobiellt material. Den 1.2 meter långa kabeln är anpassningsbar och har både iPhonefjärrkontroll och mikrofon. Nu kan 1 par bli ditt!

Det är enkelt att tävla – det gör du att kika en bit på den här serien (klicka på play på det klipp som kommer upp först som heter ”teaser”). Serien ”Nigel & Victoria” har setts av över 1 miljon tittare och handlar om Nigel på Philips som blir kär i prylrecensenten Victoria (mer om hur man blir recensent hittar du här). Kika på filmen och tävla om hörlurarna genom att svara på frågan vilken färg som barnet som passerar bakom Anna har på sin tröja?

UPDATE: det verkar vara lite krångligt vilken film det är. Vi gör såhär istället: skriv ner en detalj från filmen (den som heter teaser) som ditt tävlingssvar!

Skicka ditt svar och din adress till traningsgladje at gmail.com senast nu på söndag klockan 12!

Jag har precis varit med om en mycket märklig yinklass på OmYoga. Under klassens nästan alla 90 minuter hade jag en lätt snarkande man bredvid mig. Inte riktigt alla minutrar dock – för han började med att komma försent. Det var det flera som gjorde, och det tycker jag är väldigt mycket faux pas inom yoga. Det är svårt att hitta fokus när det knackar på dörren och man ska justera sina mattor för att alla ska få plats. Kom i tid eller kom inte alls – de som kommer sent förstör för andra.

Eller så var det jag som inte hade fokus. Den snarkade mannen störde mig rejält och i varje position som vi höll tänkte jag värdsliga tankar. Vad ska jag äta till middag. Var ska jag köra nästa intervallpass. Undrar om solen tittar fram när vi åker till Gotland imorgon. Hur ska det gå med mitt liv. Ska jag jobba hemifrån några dagar i juli kanske.

När instruktören kom fram till mig i den rekordlånga savasana på slutet så sa hon att mycket hände i mitt huvud. Det kände jag själv. Ögonen liksom rullade fram och tillbaka innanför ögonlocken och jag hade tusen och en tankar innan för skallbenet istället för ingen alls. Mannen bredvid eldade på tänkandet genom sina lätta snarkningar med en ackompanjerande pust i varje utandning. Jag hann tänka några frustrerande tankar om att denna en och en halv timme var en complete waste of time innan jag sedan försökte ändra inställning. Yoga ska ju vara förlåtande. Vem är jag att säga att han inte får ligga där och göra ingenting annat än att ligga på rygg med bolstret under huvudet och ha händerna knäppta på bröstet. Man får göra som man vill i yoga, det är ju det som är själva grejen. Det är jag som har fel fokus och fel attityd.

Såhär i efterhand kan jag tänka att javisst, yoga ska vara förlåtande och omslutande – men man behöver ju inte störa alla andra för det. För de där snarkningarna var verkligen störande. Det var alla de som kom för sent också.

Som lite plåster på såren fick jag en klass tillgodo på mitt klippkort av OmYoga. Det uppskattar jag verkligen och jag blev väldigt positivt överraskad. Tusen tack OmYoga!

Nästa yogaklass på OmYoga jag går på ska jag pricka in en varm och solig dag. När vädret tillåter kör de sina sommarklasser på utomhus på taket. Hur häftigt är inte det. Det behövs mer NYC i Stockholm och såväl OmYoga som Söder bidrar till det (apropå mitt Söderinlägg igår).