Och givetvis, äter gör man ändå dör man. Typiskt. Idag har jag ätit så det står härliga till. Inte nödvändigtvis i mängd, men i känslan.Jag började jobbmorgonen på Riche med hemgjorda granola, bär, grekisk yoghurt och en cappuccino som känns lite retro att beställe såhär i lattetider. Framåt lunch blev vi utkastade. Bordet vi belägrat med jobbpapper och diskussioner hade bokats av andra sällskap. Så vi gick och åt lunch på Sturehof. När man börjat bra kan man inte sluta sämre. Jag åt en god och matig sallad på inkokt lax med sparris, pocherat ägg och ruccola. En till retrocapuccino på det. Jag som är var vartredjedaglattedrickare fick kaffefull mage. Lunchfull likaså. Overload på kaffe och utemat idag alltså. Underload en annan dag. Obalans.
Och det var just det där med balans som jag gått och funderat på. För mig är det enklare med makrobalans än mikrobalans. Balans i livet är enklare än balans i detaljerna. Balans – som låter enkelt. Det är ju så förnuftigt! Det är ju bara att sluta krångla till.
Mikrobalans är jättesvårt om du frågar mig. Känslorna går emot förnuftet när jag agerar utan att tänka. Ibland spelar obalansen inte så himla stor roll – jag har till exempel inte gått på bio på jättelänge men plötsligt fick jag för mig att jag gillar att gå på bio och så blev jag bioklubbmedlem och helt plötsligt ville jag gå på bio hela tiden vilket jag också gjorde ett tag innan intensiteten klingade av.
När jag börjat gilla en viss träningsform, säg Zumba, så ville jag gå på det hela tiden vilket jag också gjorde och sedan så tröttnade jag. När jag får dille på ett visst livsmedel, typ jordgubbar på sommaren, så vill jag äta det till varje måltid ända tills jag välkomnar hösten och tröttnar. Därför kan jag också förstå att om man läser att fiber i maten är bra så äter man fibrer till förbannelse eller om man hört att kolhydrater är dåligt så hoppar man över det till den grad att det går till överdrift. Det är ju inte logiskt när jag tänker på det – men jag förstår hur överkonsumtionen kommer sig (inklusive den lilla detaljen att vi är rationella människor som gillar genvägar). Jag själv är en allt eller ingetmänniska med kontrollbehov som ”glömmer” att tänka större och ofta och gärna går all in.
När jag åt LCHF (vilket funkar mycket bra på mig – men skitdåligt på andra eftersom vi alla är olika) tyckte jag att det var mycket enklare att vara strikt än balanserad. Med strikt menar jag ett kolhydratsintag på runt 6% och med lite mer balanserad menar jag runt 15-20%. Kanske ligger det svåra i att det är enklare att kontrollera att vara strikt – medan det är svårare att kontrollera att vara balanserad? Det är lättare att utseluta än att tillåta ”lite”. Det är lättare att alltid komma ihåg att äta fibrer än att komma ihåg att äta fibrer ibland. Det var mycket enklare för mig att testa på att enbart äta dietbars vid den här tiden förra året (med undantag för frukost som jag åt ”på riktigt”) under 2 veckor än det har varit att testa att halvera portionsstorleken på tallriken. Eftersom jag uteslutit har jag stängt av. När jag ska balansera måste jag tänka till hela tiden.
Jag kan givetvis bara tala för mig själv men med mitt kontrollbehov (vilket ibland är en fördel och ibland en nackdel) och mitt driv – så är balans ibland jättesvårt. Ett nu pågående exempel är det här med löpträning. Äntligen kan jag springa som jag vill! Eftersom det är så roligt så vill jag göra det hela tiden. Att få mig själv att låta bli och att faktiskt bara springa de 3 gånger i veckan jag bestämt mig för, är svårt. Det finns så mycket att löpträna och med ”bara” 3 pass i veckan blir det så lite tid. När jag planerar träningen får jag kontroll och när jag tränar efter planeringen får jag balans. Men jag tycker samtidigt att det är lite tråkigt. Jag vill ju springa mer! Typiskt all in-beteende om du frågar mig. Ingen som helst balans mot bakgrund av det som är bäst för min hälsa.
Balans är enkelt att planera in – men uppenbarligen svårt att genomföra, eftersom det blir tråkigt! När jag tittar tillbaka på min Funbeatstatistik ser jag att mina träningsveckor är antingen jättefulla eller jättetomma. De veckor som jag inte kunnat springa har jag inte gjort särskilt mycket annat heller – men nu när jag känner mig löparfrisk har jag också haft motivation att träna en massa annat så träningspassen trängs i almanackan.
Jag vet inte hur mycket vettigt jag har fått sagt i det här inlägget men det jag vill förmedla är att jag förstår varför det förnuftiga inte alltid vinner – för balans är rätt svårt. Men jag håller med om att balans ofta är det mest förnuftiga. Ibland är det lite tråkigt också.
PS. Jag skrev att makrobalans är enklare. Kanske definieras livsbalansen av helt andra saker? Jag själv känner livsbalans genom att leva efter hjärtat snarare än huvudet. Ibland är det samma sak – men ganska ofta inte.
Frukost
Lunch
Gud vad jag känner igen mig i detta! Som om det var jag som skrivit det…
Jag har riktiga problem med att balansera min kost. Började på lchf (håller fortfarande på med det) och gick då all-in vilket gjorde att jag mådde ganska dåligt i början. Numera försöker jag äta balanserat – det är inte hela världen om man tar något gott/sött/fibrigt då och då. Men det är svårt, så svårt! Jag känner att jag syndar varje gång jag går emot ”dom riktiga reglera”, även om dom egentligen inte finns. Man sätter ju sina egna regler.
Trevlig helg Sara!!
Så sant.. jag är verkligen en all-in:are och tröttnar lika snabbt som jag fått upp peppheten. tack för ett inlägg som var en ”ögon-öppnare”!
Jag är ju likadan – och många andra också – läser jag. Intressant hur det fungerar. Jag drar paralleller till mitt godisätande. Jag har faktiskt inte särskilt svårt att sluta när jag väl bestämt mig. Men att äta lagom och balanserat och normalt det funkar faktiskt inte hur enkelt det än låter. Även det här med löpningen känner jag igen. När jag var igång som bäst så ville jag springa varje dag och alla tankar jag tänkte andades löpträning, lopp, strategi och upplägg för att komma dit.
Bra inlägg! (Men mindre bra bilder. Det är ju den där redigeringen som jag har svårt för. Jag vill ju SE maten i all dess härlighet och äkta färger)
Kommer tyvärr inte ihåg var jag har läst det där om endorfinerna, men det har i alla fall etsat sig fast eftersom jag kände igen mig så mycket.
Det är så sant- o utesluter man så tippar det över- o så måste man hitta balans igen- utan det, så balansera gör man hela livet- och det är så svårt! 🙂
Jättebra skrivet! Jag känner verkligen igen mig. Det är alltid allt eller inget… Jag blir så avundsjuk på dem som kan ha en chokladkaka i skafferiet i flera veckor och bara äta några bitar i veckan. Jag smäller i mig hela eller så äter jag ingenting alls. Har verkligen märkt av det nu då jag gör lumpen och inte bor hemma. Innan vägde jag 52 kg, just för att jag kunde äta min egen mat och jämt planera, nu har jag konstant tillgång till bröd, kakor mm och nu väger jag 70 kg. Och jag kan inte heller sätta upp mål med träningen som är lagom, utan det måste vara Lidingöloppet, kuta runt flera dagar i vildmarken eller lyfta vikter tills jag spyr. ”Go hard or go home!” Haha, jag blir så less på mig själv och min obalans…
Tack för ett väldigt bra inlägg, känner igen mig så himla mycket i det du skriver! Underbara funderingar som fick mig att tänka till!
Väldigt klokt inlägg, känner så väl igen mig i tänket. Man kan ju fråga sig vad man försöker kontrollera med sitt kontrollbehov och varför?
Kanske är 100% strikt det som får dig i balans?!
Hmm, intressant. Jag har läst din blogg i flera år och ser dig som en tjej som förmedlar ett sunt tänk kring måsten, borden och balans. Ibland kör du ju ”all in” i dina utmaningar, men det tycker jag är peppande och balanseras upp bra av sköna inlägg som att ”jag orkade inte gå till höger för yogapasset” och bilder på dina livsnjutardagar:) Dina insikt och dina öppna reflektioner i frågan bidrar också som ett gott exempel. Själv är jag mycket för balans, lagom är bäst och ”good enough”. Funkar för mig!
Hmm, intressant. Jag har läst din blogg i flera år och ser dig som en tjej som förmedlar ett sunt tänk kring måsten, borden och balans. Ibland kör du ju ”all in” i dina utmaningar, men det tycker jag är peppande och balanseras upp bra av sköna inlägg som att ”jag orkade inte gå till höger för yogapasset” och bilder på dina livsnjutardagar:) Dina insikt och dina öppna reflektioner i frågan bidrar också som ett gott exempel. Själv är jag mycket för balans, lagom är bäst och ”good enough”. Funkar för mig!
Tack alla för fina kommentarer – och att ni förstår trots mitt svammel. Roligt att ni känner igen er!
Sofie: jag får in balansen om jag planerar den. och om jag agerar enligt planen… men all balans är det inte så himla petnoga med. som biobalansen – vem bryr sig liksom. annan balans är mer viktig…
Anna: intressant det där med endorfinteorin!! kan man läsa om det någonstans?
Frida: nja, matintaget är jag varken nöjd eller missnöjd med. jag är rätt nöjd med att ha jordgubbsfrenzy några månader om året – men det var nog mer en allmän fundering tror jag. fast lite bättre automatisk balans skulle inte vara fel.
Anneliten: klok input kring allt eller inget. det mesta är nog ingen big deal, förutom att man tråkar ut sig på grejer lite för snabbt. känns tryggt att gå i dina fotspår… 😉
Tack alla för fina kommentarer – och att ni förstår trots mitt svammel. Roligt att ni känner igen er!
Sofie: jag får in balansen om jag planerar den. och om jag agerar enligt planen… men all balans är det inte så himla petnoga med. som biobalansen – vem bryr sig liksom. annan balans är mer viktig…
Anna: intressant det där med endorfinteorin!! kan man läsa om det någonstans?
Frida: nja, matintaget är jag varken nöjd eller missnöjd med. jag är rätt nöjd med att ha jordgubbsfrenzy några månader om året – men det var nog mer en allmän fundering tror jag. fast lite bättre automatisk balans skulle inte vara fel.
Anneliten: klok input kring allt eller inget. det mesta är nog ingen big deal, förutom att man tråkar ut sig på grejer lite för snabbt. känns tryggt att gå i dina fotspår… 😉
Makrobalansen måste ju ändå vara det viktigaste. Var glad att du har den och fundera inte så mycket på mikronivå – då blir det nog automatiskt balans även där. Äsch, nu blir jag den där snus-förnuftiga tanten igen. Vet inte varför du lockar fram den i mig. Eller det kanske jag vet förresten. Känner igen en yngre upplaga av mig i dig. Det där allt eller intet kan man komma bort från genom att inte göra så stor sak av för lite eller för mycket. Har jag lärt mig i alla fall.
Makrobalansen måste ju ändå vara det viktigaste. Var glad att du har den och fundera inte så mycket på mikronivå – då blir det nog automatiskt balans även där. Äsch, nu blir jag den där snus-förnuftiga tanten igen. Vet inte varför du lockar fram den i mig. Eller det kanske jag vet förresten. Känner igen en yngre upplaga av mig i dig. Det där allt eller intet kan man komma bort från genom att inte göra så stor sak av för lite eller för mycket. Har jag lärt mig i alla fall.
Åh vad jag älskar när du skriver sådana här inlägg! 🙂
Åh vad jag älskar när du skriver sådana här inlägg! 🙂
Ja, jag är exakt likadan! All in eller inte allls. Jätteduktig eller usel. Och rastlös. Tröttnar på saker. De saker jag INTE tröttnar på, de vet jag att jag älskar på riktigt 😛 .
Ja, jag är exakt likadan! All in eller inte allls. Jätteduktig eller usel. Och rastlös. Tröttnar på saker. De saker jag INTE tröttnar på, de vet jag att jag älskar på riktigt 😛 .
Jag känner också igen mig, det där med balans är inte enkelt. Det blir så lätt allt eller inget.
Jag känner också igen mig, det där med balans är inte enkelt. Det blir så lätt allt eller inget.
Intressant inlägg. Du villar inte alls bort. Jag får inte riktigt kläm på om du menade att du hade haft ett dåligt matintag eller om du var nöjd? Jag har haft svårt med balans för kost, antingen eller. Nu har jag lyckats hitta balansen med allt och det är så skönt! Hoppas du också hittar dit! Kram
Intressant inlägg. Du villar inte alls bort. Jag får inte riktigt kläm på om du menade att du hade haft ett dåligt matintag eller om du var nöjd? Jag har haft svårt med balans för kost, antingen eller. Nu har jag lyckats hitta balansen med allt och det är så skönt! Hoppas du också hittar dit! Kram
Otroligt bra inlägg! Och jag känner så väl igen mig. All-in och dessutom otroligt dåligt tålamod – det är jag det. Ibland bra men lika ofta kan det faktiskt ligga en i fatet. Självklart beroende på vad det gäller men det fattade du nog 🙂 Balans är svårt!
Otroligt bra inlägg! Och jag känner så väl igen mig. All-in och dessutom otroligt dåligt tålamod – det är jag det. Ibland bra men lika ofta kan det faktiskt ligga en i fatet. Självklart beroende på vad det gäller men det fattade du nog 🙂 Balans är svårt!
Oj vad jag känner igen mig! Det där att göra något lagom ÄR väldigt svårt & det är många som är likadana (till olika grader). Har läst om att vissa människor behöver mer endorfiner än andra för att må bra & därför måste vi söka nya kickar hela tiden. Kan va en förklaring, även om det har mer med träning än kost att göra.
Oj vad jag känner igen mig! Det där att göra något lagom ÄR väldigt svårt & det är många som är likadana (till olika grader). Har läst om att vissa människor behöver mer endorfiner än andra för att må bra & därför måste vi söka nya kickar hela tiden. Kan va en förklaring, även om det har mer med träning än kost att göra.
Kloka tankar som vanligt Sara. Gillar dina uttryck mikro- och makro- balans 🙂 . Skulle det funka att tänka strikt kring balansen?
Kloka tankar som vanligt Sara. Gillar dina uttryck mikro- och makro- balans 🙂 . Skulle det funka att tänka strikt kring balansen?
Haha åh vad det hade kunnat vara jag som skrivit det här inlägget! 🙂 jag tycker det är svårt att finna balans. Speciellt i träningen. Jag vill gärna träna en sak hela tiden men det går inte för kroppen säger ifrån. Och när det gäller kosten har jag äntligen funnit balans och äter det jag vill. Magen mår bra, huvudet mår bra och jag älskar nya rabarbersmaken kesella kommit med 🙂
Haha åh vad det hade kunnat vara jag som skrivit det här inlägget! 🙂 jag tycker det är svårt att finna balans. Speciellt i träningen. Jag vill gärna träna en sak hela tiden men det går inte för kroppen säger ifrån. Och när det gäller kosten har jag äntligen funnit balans och äter det jag vill. Magen mår bra, huvudet mår bra och jag älskar nya rabarbersmaken kesella kommit med 🙂
Bra inlägg med intressant och välformulerat resonemang! Du är inne på viktiga frågor kring psykologi och mänskligt beteende. Cappuccino x 2 verkar göra susen för tänkandet och ge extra bloggenergi 🙂
Mvh Pelle
Bra inlägg med intressant och välformulerat resonemang! Du är inne på viktiga frågor kring psykologi och mänskligt beteende. Cappuccino x 2 verkar göra susen för tänkandet och ge extra bloggenergi 🙂
Mvh Pelle
Du känner verkligen dig själv och tänkvärt precis som Paula skriver. Jag känner igen ”all in” temat, fast man kanske lär sig med åren… Och genom att vara medveten om sina svagheter så går det ju faktiskt att göra något åt dem.
Du känner verkligen dig själv och tänkvärt precis som Paula skriver. Jag känner igen ”all in” temat, fast man kanske lär sig med åren… Och genom att vara medveten om sina svagheter så går det ju faktiskt att göra något åt dem.
Tänkvärt inlägg. Känner igen dig i det här med att du supertränar en vecka medan det inte alls blir så mycket en annan.. Sån är jag också!
Tänkvärt inlägg. Känner igen dig i det här med att du supertränar en vecka medan det inte alls blir så mycket en annan.. Sån är jag också!