Träningsglädje

Det bästa med frukostmorgnarna är fruktsalladen, yoghurten och osten. Varje dag serveras också croissanter i olika varianter och andra typer av pastries. Tur att jag inte är någon pastrytyp. Men ost gillar jag!

Jag sammanfattar 2010 som ett skitår. Nästa år ska bli så mycket bättre.

Året började rätt okej. Fortsatte min träning med en ny PT men kom liksom inte in i flowet igen. Nåt fattades och jag hittade aldrig pusselbiten. Boston Marathon sket sig på grund av ett åskmoln men vi hade det fantastiskt i NYC när vi väl kom dit. Jag träffade på min favoritsko och det var kul. Typ bäst i år på träningsfronten.

För sedan började det på riktigt. Jag började få ont i hälsenan när jag körde bil. Och jag körde rätt mycket bil. Ontet från bilkörningen började ge sig till känna när jag hade vissa skor på mig. Och under hösten var det kört. Pågående stötvågsbehandling hindrade mig från att träna sådant där man springer eller hoppar under hur många veckor som helst. Jag vet fortfarande inte vad som gjorde det. Om det nu var bilkörningen så är det sjukt ironiskt.

När hälsenan började ge med sig så började nästa långkörare. Jag lyfte fel och det högg till i ryggen. Hade mardrömstankar om diskbråck men efter mycket om och men visade det sig vara slutkörda höftböjare. Träffade världens bästa kiropraktor och efter 3 behandlingar var kroppen som ny! Tränade yoga under tiden och blev kär i träningsformen. Men vi har ett mycket passionerat förhållande!

Utanför träningen så har jag haft problem med ögonskador. Jobbade lite för hårt på ett projekt i april och var alldeles röd i ena ögat ända fram till sommaren. Under hösten kom det tillbaka. Jag skaffade glasögon att ha på mig framför datorn men tog för säkerhets skull gräddfilen till Sophiahemmet och kollade upp att allt var som det skulle. För 900 spänn fick jag veta att mina ögon mådde finemang. Ögonrött kan komma och gå. Synd att man ser förjäklig ut under tiden.

Det där var ungefär mitt år. Fast det har funnits många ljusglimtar också såklart. Jag har rest runt till lite olika platser, jag har älskat det jag gjort, jag har utmanat mig själv och jag har sagt upp mig från jobbet. Jag inväntar 2011 med spänning!

Idag åkte vi över några alptoppar och kom till Alagna som ligger i en annan dalgång. Här var bergen lite större, solen lite starkare och pisterna lite längre. Byarna Champoluc, Alagna och Gressoney tillhör allesammans skidområdet Monterosa och det går rätt snabbt att ta sig från ett ställe till ett annat. Men missar man att åka hem i tid får man räkna med en bilfärd på runt 3 timmar för att komma tillbaka. I Alagna ligger det som till för en tid sedan var världens högst belägna hotell. Förra året fick de varmvatten. I Alagna ligger också en av alpernas bästa restauranger enligt tidningen Åka Skidor.