Jag sprang på ordet livsklokhet för första gången häromdagen. Anledningen var en artikel i Svenskan där man konstaterar att trenden med självhjälpsböcker mattats av och man undrar vad som kommer härnäst. Åsikter om detta finns beskrivet i artikeln och det hela försvann rätt så snabbt ur mitt medvetande – tills jag läste DI Weekend imorse. Och ett reportage om status.

I reportaget presenterar man en undersökning som genomfördes av United Minds. Man har jämfört Sverige och Kina men också skillnader mellan 2006 och 2010. Skillnaderna är riktigt intressanta!

Man konstaterar i artikeln att Sverige har lämnat industrisamhället. Det visar sig genom att vi bryr oss mindre om ytlig lyx. Som kvinna idag är det hög status att ha gjort medvetna förändringar i livsstil och vanor att leva mer miljövänligt, att ha examen från toppuniversitet, att ha god kunskap om den egna historien och kulturen, veta hur man för sig och att arbeta mot främlingsfientlighet och rasism. 2006 var det status att ha vindsvåning, vara bra på engelska, ha en akademisk examen, ta ledigt och resa till Västindien och vara duktig på datorer.

För 2010 års män är kunskap också status, precis som för kvinnor, men också att ha barn som är duktiga i skolan och att äga ett företag. 2006 var det status att ha en stor båt, att ha en ny bil eller att ha en egen vinkällare.

För några år sedan var många vänner ett ideal som många önskade – men det där med vännerna är vad som har rasat mest från listan. Det som har ökat mest i ideal är att vara en duktig talare. På toppen regerar kunskap: allmänbildning och att vara bra på sitt jobb och att kunna prata många språk. Och så givetvis att vara en engagerad och duktig förälder.

Trenden enligt artikeln i DI är att svenskarna har blivit allvarligare de senaste åren. De yngsta bryr sig inte längre om hemmaspa eller bilar utan vill ha topputbildningar, äga företag och kämpa för miljön. Det finns en ökad beundran för egenskaper som kan vara till verklig nytta – sådant som är avgörande för livet och vardagen. Livsklokhet, kanske?