Löpartights

Jag satte på 55 minuters yoga på YouTube – jag tyckte det lät bra och verkade vettigt. Men efter 20 minuter började jag fokusera på dammtussarna jag hittade på golvet. Det låg väldigt mycket sådana under soffan! Och var inte på rösten på YouTube-klippet sådär jobbigt tröttsamt? Och vad hade instruktören på sig egentligen? Fokus förflyttades långsamt från att vara här och nu och i positionen till allt annat. Sedan ringde telefonen och då var det kört.

Lärdom: för mig funkar det bara med korta yogasekvenser här hemma. De långa, sköna passen gör jag helst någon annanstans.

Nu har jag hoppat i löpartightsen och dragit på stövlarna. Jag och Grabben firar lillördag med middag ute och jag äger äntligen ett par höga stövlar men inte ett enda par tigths. Inte behöver jag några heller. Mina Niketights är helt svarta och helt släta – loggan på höften avslöjar sig bara när man fotar med blixt. Fast på bilden nedan gömmer jag den med handen. De röda ögonen matchar jag för övrigt med rött nagellack och knallröd klocka.

Vinterglädje

Idag tar jag det lite lugnt på träningsfronten. Det är vilodag – men med vinterglädje. När jag såg ett tunt lager vitt (och ett tjockare lager is) ute så var jag inte sen att snöra på mig vinterutstyrseln och gå ut för att få lite dagsljus på lunchen.

När jag kom ut så märkte jag att det inte var så himla kallt ändå. Antingen var det vädret eller så var det kläderna. Kängorna från Columbia Sportswear har ni sett förut och ja – de är galet varma. Jackan, också den från Columbia och med snölås i midjan vilket avslöjar att den nog är tänkt som en skidjacka, är supervarm den med. Men det är bra – för nu vill jag ha vinter!

Gröt som mättar

Jag har experimenterat lite och kanske har jag hittat lösningen nu – gröt som faktiskt mättar! Jag får se hur länge jag står mig på frukostgröten. Kanske över vinterpromenaden på lunchen till och med?

Jag gjorde gröt på havregryn som vanligt. Under kokningen hällde jag i lite vetekli, mest för att jag hade det hemma. Man kan ju ha i lite vad som helst egentligen. Linfrö, till exempel. Det magiska ligger inte i just den här ingrediensen.

Det magiska ligger i ägget som jag kläcker i. Och det magiska ligger kanske i den matsked kokosfett som jag också har i? Ja vi får se, i alla fall.

Jag lät allt koka ihop precis som med vanligt gröt och mot slutet tillsatte jag frysta blåbär också. Sedan hällde jag gröten i den morgonfinaste skålen jag har, vilket faktiskt är en tekopp.

Istället för traditionell mjölk blandade jag kvarg med acaipulver och serverade till. Alltihopa toppades med mandlar och lite ringlad honung.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!