Jag gick på en yogaklass på lunchen. Tänkte att det nog kunde vara bra och stillsamt för min häl. Och det var det nog, om man ligger i barnets position varenda gång man ska tänja vaderna. Vilket blir rätt ofta. Särskilt som om halva klassen spenderades i hunden.

Även om klassen var en hel timma så tyckte jag inte att vi hann med så mycket. Först så andades vi väldigt länge, mellan 10-15 minuter handlade enbart om andning (i skräddarposition). Sedan gjorde vi 5 solhälsningar där vi stod i hunden väldigt länge. 5 andetag var det säkert men på de där 5 hann jag göra 10 – även om jag pressade ur mig luften allt vad jag kunde.

Efter det gjorde vi en otroligt skön övning där vi öppnade höfterna och sedan körde vi trädpositionerna. Jag har aldrig lyckats så bra med trädet som idag och det berodde nog på den där förövningen. Vi stod rätt länge i trädet och på slutet kände jag mig lite bortdomnad i vaden – eller stum snarare. Och återigen fick jag ett kvitto på att jag gör allt mycket bättre med vänster ben än med höger. Högra benet, ja kanske hela sidan, är stel som på en 60-åring! Dessutom har jag sämre balans på högern. Och varenda gång jag har ont någonstans så är det på högersidan. Det finns ett samband mellan allt och jag funderar lite på vad man ska göra åt det. Var börjar jag?

Efter trädet så gick vi ner och gjorde typ 2 positioner på golvet – sedan var passet slut. Jag som knappt tyckte att vi hade börjat. Och såhär i efterhand undrar jag vad det egentligen är för skillnad mellan vinyasa yoga, som var det jag gick på idag – jämfört med ashtanga? Är det så att mellan många av de olika yogatyperna så är det inte alltid positionerna som skiljer utan följden? I hathayoga gör man ju också träd och sådant – men varför heter det hatha? När man gör träd och sådant även i vinyasa (och kanske även ashtanga även om jag inte minns det rakt av just nu).