Jag har motat bort söndagsångesten hela dagen men den börjar ta över nu. Ändå försöker jag prata förnuft med mig själv. Det är ju faktiskt rätt så kul att jobba: jag gillar det jag gör! Dessutom jobbar jag hemifrån vilket jag trivs med. Det är enklare att träna och eftersom jag inte behöver lägga tid på att ta mig till eller från jobbet hinner jag göra så mycket mer efter arbetstid. Ändå ligger den där och surnar: känslan av att jag vill ha mer semester.

Jag har nog aldrig haft en lång sammanhängande sommarsemester. 2 veckor är det längsta jag har haft om jag tänker till. För några år sedan var jag tjänstledig i 6 veckor strax före jul och då var jag i Thailand med Grabben.

Semesterkänslan är oslagbar och jag försöker förstå varför. Är det den sköna känslan av att inte ha några måsten? Inget ansvar? Ingen press? Känslan av att inte behöva prestera? Vara på topp? Eller vad är det med helg och semester som är så fantastiskt och som orsakar blues i mitt sinne trots att jag gillar mitt jobb?

Ler ändå – när jag påminner mig om att jag gillar mitt jobb