Jag har motat bort söndagsÃ¥ngesten hela dagen men den börjar ta över nu. ÃndÃ¥ försöker jag prata förnuft med mig själv. Det är ju faktiskt rätt sÃ¥ kul att jobba: jag gillar det jag gör! Dessutom jobbar jag hemifrÃ¥n vilket jag trivs med. Det är enklare att träna och eftersom jag inte behöver lägga tid pÃ¥ att ta mig till eller frÃ¥n jobbet hinner jag göra sÃ¥ mycket mer efter arbetstid. ÃndÃ¥ ligger den där och surnar: känslan av att jag vill ha mer semester.
Jag har nog aldrig haft en lång sammanhängande sommarsemester. 2 veckor är det längsta jag har haft om jag tänker till. För några år sedan var jag tjänstledig i 6 veckor strax före jul och då var jag i Thailand med Grabben.
Semesterkänslan är oslagbar och jag försöker förstÃ¥ varför. Ãr det den sköna känslan av att inte ha nÃ¥gra mÃ¥sten? Inget ansvar? Ingen press? Känslan av att inte behöva prestera? Vara pÃ¥ topp? Eller vad är det med helg och semester som är sÃ¥ fantastiskt och som orsakar blues i mitt sinne trots att jag gillar mitt jobb?
Ler ändÃ¥ – när jag pÃ¥minner mig om att jag gillar mitt jobb