Jag skulle egentligen ha varit i Halmstad nu. Tyvärr har sommarbilen Charlie fÃ¥tt trasig växellÃ¥da sÃ¥ jag är kvar i Stockholm pÃ¥ obestämd framtid (läs: tills dess att verkstadskillarna pÃ¥ BMW börjar jobba pÃ¥ lite. Ett ungefärligt datum hade varit bra tack. Det duger inte med ”kanske i eftermiddag, kanske pÃ¥ tisdag nästa vecka” – vilket annat yrke, förutom hantverkare, jobbar pÃ¥ det sättet?). Det känns lite surt. Det finns sÃ¥ mycket i hemma som jag vill göra!
SÃ¥ länge jag är kvar i Stockholm tar jag det lugnt med träningen. Förra Ã¥ret hade jag ocksÃ¥ en rejäl träningsvila de 2 första veckorna i juni och det kan vara behövligt med en längre lugn träningsperiod – förutsatt att man kört pÃ¥ rätt rejält under tidigare veckor.
Träning är ett stressmoment för kroppen. Tyvärr har jag svÃ¥rt att känna av stresspÃ¥slaget. Om jag känt av tröttheten hade det nog varit enklare att vila. Kanske behöver jag inte vila sÃ¥ mycket sÃ¥ länge jag inte känner träningströtthet i kroppen. Ibland (läs: för det mesta) är kroppen mycket bättre pÃ¥ att berätta saker för oss än böcker – förutsatt att vi faktiskt lyssnar. Böcker är dock bra pÃ¥ att förklara varför.