Kanske utmanar jag ödet. Kanske har alla skohandlare fel. Jag samlar nämligen på mig fler och fler lättviktsskor och jag gör det med påminnelsen i bakhuvudet om att jag inte borde använda dem.
Jag har en tung kropp och borde därför ha drabbats av diverse olika knä- och benhinneproblem för länge sedan. Eller vad det nu är som tunga personer drabbas av. Det gäller inte bara klassiskt tunga personer, utan personer som väger mer än en löparsnabb Kenyan. I alla fall enligt diverse tidningar, skohandlare och andra allvetandes personer.
Jag har haft ont av löpningen en gång och det var en vinter för några år sedan. Då sprang jag förmodligen i pronationsskor trots att jag är en kraftig supinerare. Enligt Runners Store bör jag ju inte ens springa.
Men springer gör jag. Utan känningar – än så länge. Jag springer och lyssnar på min kropp snarare än vad jag lyssnar till andra. För vad vet vi egentligen? Jag funderade på det där idag när jag läste morgonens SvD och jag ska ägna tanken ett eget inlägg. Vi vet faktiskt inte mer än vad vi känner. Vetenskapen, som jag verkligen inte föraktar utan aktsamt respekterar, kommer fram till nya sanningar mest hela tiden.
Jag förespråkar inte att alla ska springa i lättviktsskor. Men jag förespråkar att man ska lyssna på råd, insupa kunskap och därefter bilda sig sin egna uppfattning. Jag är mycket väl medveten om att det finns en otrolig mängd människor som inte bör springa vare sig i lättviktsskor eller på asfalt – men det beror på att vi alla är helt olika. Jag förespråkar olikheterna, det är dem som gör oss unika.
Idag sprang jag på löpband. Försiktiga intervaller i mina nya Saucony A3 – precis den träning som de är inköpta för. 6 intervaller i stegrande tempo á 1 minut. Det kändes fantastiskt. Mitt steg var grymt trots att jag bara aktivt jobbat på mitt steg under en kort, kort tid. Och skorna var grymma!
Sedan styrketränade jag lite i ett folktomt gym. Bicepscurls + hantelpressar, bröstpressar + french pressar och stående rodd.
Det stämmer som du säger- förutsatt att du springer med en bra löpteknik där kroppen ges möjlighet att dämpa sig själv. Tyvärr är de flesta, som jag tidigare skrev, inte beredda att lägga ner den tiden och energin på att få en bra teknik, man springer bara så som man alltid har gjort, vilket gör att man nästan ”måste” ha en väldämpad sko.
Dessutom är det, som du säger, viktigt att göra övergången långsamt, då vaderna tvingas jobba mycket hårdare.
En sak man kan tillägga till denna intressanta diskussion, och du får rätta mig Fitnesscoachen, om jag har fel, är såvitt jag vet är det inte helt klarlagt att mer dämpade skor skulle vara mer skonsamt för kroppen. Det har väl visats att det nästan omvända gäller, dvs att alltför dämpade skor sätter kroppens eget dämpningssystem ur spel till viss del och kan öka belastningen på lederna. Mina egna erfarenheter i detta ämne är dock att när jag springer mycket med riktigt tunna skor (<200 gr) får jag lite mer värk i vaderna än i 300-gramsskor, men det tror snarare beror på att vaderna belastas mer i odämpade skor än i dämpade. Så, att vara rädd för att använda mindre dämpade skor tror jag inte man ska vara, man får prova sig fram helt enkelt!
Vilken diskussion det blev! Även om ni tycker olika så har ni barfotalöpning som gemensam nämnare, jag tror ni blev Five Fingersägare samma dag faktiskt. En trevlig midsommar till er båda!! 🙂
Intressant- har du själv läst den?? Där står nämligen tydligt att i TRE av de fem studierna som studerat rörelsen i underben och fotled så syntes INGEN skillnad mellan med och utan skor. i TVÅ stuider märkte man en minskad rörelse med skor.Dvs i majoriteten av studierna fortsatte man pronera trots barfotalöpning.
”Resultatet från de tre (13, 14, 24) av fem studier, som undersökt om det fanns några skillnader i rörelser i fot och underben, visade att det inte var någon skillnad i rörelser. Men i de övriga två (17, 18) fann man en mindre och senare eversion, minskat fotvalvsspann och mindre aktivitet i detsamma, mindre pronation och en ökad rörlighet i fotleden vid skodd löpning.”
Och DET är ju vad vi diskuterar här. Huruvida barfotalöpning plockar bort den, enligt mig, naturliga rörelsen i foten. Jag menar att det är ok att pronera/supinera en del, då det är kroppens sätt att dämpa sig själv- du tycks mena att vi alla bör sträva efter ett neutralt steg? Varför? Det blir ju väldigt stumt, jämfört med om du får en liten rörelse i fotleden som tar upp din kroppsvikt i landningen.
Om du läser min blogg märker du snart att jag inte alls är emot barfotaträning, tvärtom. Det jag säger här är att du påstår saker om vad som händer med pronationen när man springer med/utan skor som inte stämmer.
Om du läser uppsatsen jag länkade till tidigare så förstår du nog att jag har belägg för mina åsikter.
Jag vet inte vilka löpskobutiker du varit i, men hos oss har vi Type A3 som testsko, dvs precis den Sara visar i detta inlägg. Jag tror tyvärr att du talar helt utan belägg nu, om man bortser från vad du kanske läst att någon annan tycker i något forum.
Pronation och supination är något helt naturligt. Har du ett lågt fotvalv SKA din fot falla lite inåt när du lägger vikten på, har du ett högt valv så hamnar belastningen på utsidan och du får en supination. I vissa fall har man ett normalhögt/högt valv och pronerar ändå. Då kan man oftast träna bort den rörelsen med tex balansplatta. Väldigt få är dock beredda att lägga ner den tiden (kanske ett år) på att träna på balansplatta varje kväll eller göra tåhävningar på ett ben, så därför är uppbyggda skor ett utmärkt alternativ.
Det är en myt att vi som jobbar i löpbutiker vill lura på kunderna stabila skor. I min drömvärld skulle alla syssla med löpskolning, träna teknik, styrketräna och göra en hållningsanalys. Då skulle vi kunna sälja lättviktsskor till alla, de är ju så mycket roligare att springa i! 🙂 Tyvärr saknas engagemang hos många, springer man som motionär ett par gånger i veckan är man inte intresserad av att lägga den tiden/energin på sin löpning. Det måste både du och jag respektera.
Sorry Sara- kände att det var viktigt att ta detta. 🙂
Fitnesscoachen – det kanske finns undantag. Men jag tror ändå att pronering och supination är någonting som dagens joggingskor skapat.
De neutrala skor man får testa i löparbutikerna har ju ändå en ganska rejält uppbyggd häl, det är ganska svårt att inte sätta i hälen då.
Ellen: jag vet, kaxigt eller hur!
Pilla: ja, det är det där med att vi alla är olika. men märkligt ändå hur man kan reagera så annorlunda på precis samma sak…
Amanda: jag diggar din inställning!!!!! you go girl!
Jag är överviktig och springer ändå. för att jag bestämde mig för att jag kan. för att det är skönt. för att min kropp och mitt sinne älskar det. det där om att lyssna på kroppen är guld värt. inga onda knän här inte.
Jupp – kroppen vet bäst 🙂 kan nog inte räkna mig till tungviktare själv – men när jag springer/går i mina Nike free får mina benhinnor en chock – varje gång efter avklarad tur även om de är så underbart sköna för stunden!
Fast Dessi- det där stämmer inte. Jag pronerar en del på vänster fot, och köpte mig ett par VFF för en dryg vecka sen. Tog direkt upp dem på bandet, eftersomjag jobbar på Löplabbet, och visst fasen pronerar jag ändå med vänster, fast hälen aldrig var i utderlaget.
Sen säger jag inte att jag för den skullen inte ska springa i de skorna, det ska jag såklart göra eftersom jag vill stärka upp mina fötter! Men orsaken till att man använder testskor har inget att göra med att försöka lura någon kund, det blir bara bekvämare än att springa i strumpor. En testsko är ytterst instabil och ger i princip sammam effekt som att springa barfota.
men dessi, du tar ju orden ur min mun (som så ofta förr) haha. Jag nöjer mig alltså med att nicka instämmande till vad Dessi skriver 🙂
Absolut, det viktigaste är ju att lyssna på kroppen!
Snygga sulor på skorna… Vill ha dem bara för sulan. HAHAH!
Dessi: barfota på tartan kanske? 🙂
Russin: precis
Det låter klokt! Om det inte gör ont kan det ju inte vara farligt. Det kanske inte funkar i alla lägen, men så resonerar i alla fall jag.
Jag har alltid undrat varför man på löpbandet i olika löparbutiker måste springa i en neutral sko för att se löpsteget. Varför inte springa utan skor? Jo: det är hälisättningen som gör att man supinerar eller pronerar. Det fenomenet finns inte om man tar av sig skorna och springer barfota. Men det skulle ju inte löparbutikerna sälja några skor på!
Osmidigt att springa barfota utomhus kanske, med risk för glas och småspik. Av med skorna (anv. FiveFinegers)! 🙂
Mindre dämpad häl -> framfotsisättning -> mindre slitage på knän och leder. Klart du kan springa i lätta skor!
Läs gärna detta, du kommer inte ångra dig!
http://tinyurl.com/34qjfju