Frustration är farligt. Jag vet mycket väl som händer när jag blir frustrerad. Känslorna tar över mig och äter upp mig inifrån. Helt i onödan egentligen, för livet stannar inte bara för att en grej i min tillvaro är problematisk. Men hur mycket jag aktivt försöker påminna mig om detta så går stresspåslagen på högvarv.

Idag ledde frustrationen in mig på 7 Eleven och jag köpte en påse godis. Jag är egentligen ingen godisråtta och har sällan godiscravings. Jag var fullt medveten om varför jag gick in på 7 Eleven. Fullt medveten om varför jag plockade i godisbitar. För frustrationens skull! Och för att det skulle vara något slags frustrationsstraff. För jag vet ju att det min frustration inte leder någon vart!

Nu i efterhand låter det där både knäppt och ologiskt och framförallt måste jag göra något åt mitt frustrationsproblem. Jag kan ju inte förgås varje gång jag blir frustrerad.Oturliga saker händer mig alldeles för ofta för det. Men det är ju det där med bilen på BMW-verkstan i Solna och att de aldrig kan ge ett svar på när den är klar. Det spelar inte så stor roll om den är klar på måndag nästa vecka eller om 3 veckor – då vet jag ju. Men när jag får svaret ”kanske i eftermiddag” så lever jag i ovisshet (eftersom jag väntar på att åka hem) och jag gör mig inte särskilt bra i ovisshet. Och så var det Telenor. Och så går jag och är frustrerad över mina föräldrars kök som är en soppa på grund av oacceptabla missar från Electrolux Home. Det är grejer som inte har kommit och grejer som skickats fel – om och om igen.

Jag är beredd att stöta på problem i mitt liv. Men jag gillar inte när det är onödiga problem orsakade av sådant som ”bara ska funka”. Sådana problem ger mig allvarlig frustration och leder mig till medvetet dåliga val.