Träningsglädje

Jag åt middag på Rice med två träningsbloggare igår kväll. I 4 timmar satt vi där och tjattrade om det mesta. Gissa vem! Det första rätta svaret belönas med chans på en miljonvinst!

Jag har funderat på att skaffa mig ett gymkort på Planet Fitness eftersom Stockholmskontoret på mitt jobb ligger väldigt nära, men att köpa månadskort vill jag inte. Dels måste jag låsa upp mig på årsbasis, dels är jag inte i Stockholm jämt. Någon form av flexiblare lösning hade passat mig bättre.

Den flexibla lösning som erbjöds mig var ett klippkort: 10 gånger för 1500 spänn. Ett lunchpass på 30-45 minuter skulle få en hutlös minutkostnad. Ett ”dagskort” skulle vara en mycket smidigare lösning, då hade jag kunnat köra ett snabbt lunchpass och ett kvällspass och då hade kostnaden på 150 spänn varit helt okej för min plånbok. Men nä. Gymmen envisas med att vara fyrkantiga lådor. Jag tror och hoppas att branschen snart kommer att utveckla sig och framförallt anpassa sig till dagens livsstil och dagens samhälle.

Hur som helst. Idag och imorgon har Planet Fitness öppet hus vilket betyder gratis träning, så då passade jag på. Jag gick på en bosuklass på lunchen tillsammans med en kollega och lunchträning är verkligen ett skönt avbrott under en arbetsdag.

Jag har kört bosuträning i gruppform på Nikekonventet och det var en fantastisk klass med lika mycket fokus på kondition och balans och styrka. Idag var det mest bara balans och styrka och visst kan det vara bra, men jag saknade hoppen fram och tillbaka på bosun som kickar igång endorfinerna lite extra.

Igår ringde jag Swiss Airlines två gånger under eftermiddagen för att boka om min flight. Att den skulle bli inställd fattade jag rätt så tidigt. Luftrummet skulle ju stängas! Men på Swiss svarade man business as usual. Fram till klockan 22. Då dök det upp information på Luftfartsverket om att flighten verkligen var inställd. Så jag ringde samma Swissnummer som förut.

Förut hade telefonkön gått snabbt, nu satt jag i kö i mer än 2 timmar. Jag höll på att gå nuts eftersom jag hörde samma låtar i deras hissmusik, och det är ingen bra musik kan jag meddela. Efter en och en halv evighet kom jag fram, till en kille på knackig engelska som säger att jag inte alls har ringt Swiss utan Iberia. Men hallå jäklaskitpissfan det har jag ju inte alls det ville jag säga till den där jäkla telefonkillen. Jag hade ju ringt exakt samma nummer som förut! Men han envisades så vi la på. Och så ringde vi om igen – till exakt samma nummer. Och kom fram till Swiss efter 5 minuter. Och fick boka om biljetterna. Så nu får vi se hur det går med askmolnet och om vi kommer iväg lite senare…

Om någon känner någon i Boston så finns där ett riktigt bra hotellrum att tillgå under ett gäng nätter… Det som är säkert är att det inte blir något löptävlande för mig eller Grabben i Boston det här året.